Noora Tulus, i Luleå Hockey/MSSK, i en närkamp med en Brynässpelare.
I en tidigare artikel av Sporten pratade Emma Nordin och Ronja Savolainen i Luleå Hockey/MSSK om problemet med att veta hur fysiskt man får spela i SDHL där tacklingar är förbjudna.
Joel Hansson, som är domarchef på Svenska ishockeyförbundet, är den förste att hålla med om detta.
– Det är klart att det blir en utmaning för domare som dömer i olika serier med ett skiftande regelverk. Våra domare som dömer SDHL dömer även Hockeyettan och J20 nationell under en normal säsong. Vi har full förståelse för att tjejerna kan uppleva det som skiftande. Samtidigt har jag full förståelse för domarnas situation där de dömer tre olika serier med olika typer av hockey och till viss del olika regelverk, säger Joel Hansson.
En del av problemet är faktiskt att reglerna inte hängt med i utvecklingen.
– Regelverket lämnar mycket att önska, det ska jag vara jätteöppen med att säga. Vi följer ett internationellt regelverk där vi fram till dagens datum inte har varit så aktiva i att påverka det. Vilket har gjort att andra länder och andra individer som skriver reglerna har drivit den agendan. Då har man varit tvungen att kopiera och översätta de tolkningarna och bedömningarna rakt av för att vi vill ge tjejerna en förutsättning att spela likadant hemma som man gör internationellt.
Joel Hansson säger att både förbundet och SDHL jobbar för att utveckla damhockeyn och en del av det handlar om att tillåta mer fysiskt spel – inte tacklingar.
– När det gäller nollvisionen är det ingen utväg att minska det fysiska spelet initialt för att få bort hjärnskakningar. Man ska snarare prata om andra aspekter av det fysiska i spelet. Som i damhockeyn skulle innebära ett tuffare fysiskt spel.
Domare och spelare har svårt att hitta rätt nivån när det gäller det fysiska spelet i SDHL.
Hansson ser två saker som förbundet måste göra för att på sikt kunna tillåta mer fysiskt spel:
1) Göra läxan.
– Vi behöver en betydligt djupare hemläxa än vi har gjort tidigare. Dels tror jag att just arbeta med spelarna i större utsträckningar. Få deras upplevelse ännu mer kring vilka situationer det känns osäkert och otryggt och när man inte vet hur man ska agera.
2) Rätt analys.
– Sen tror jag också att vi i framtiden skulle göra mer undersökningar, studier och djupgående analyser av vad det innebär med en höjning av det fysiska spelet. Likväl på herrsidan där vi har samma regler som damhockeyn. Det tror jag är vår absolut viktigaste del att kunna ta med oss framöver för att faktiskt ta rätt beslut. Det vill vi driva i hela världsishockeyn. Vi vill inte att våra tjejer eller vår verksamhet ska styras av nån eller som inte är lika delaktiga i verksamheten som vi är. Det tycker jag är jätteviktigt. Det är viktigt att ha som målsättning framöver.
Förbundet har planer på att undersöka det fysiska spelet i damhockeyn.
– Vi har en tanke att kunna köra igång med mätningar just med vad skulle det innebära i antal tacklingsaktioner och den fysiska kraften i närkamperna om man tillät mer fysiskt spel. Nu har vi haft en pandemi som har omöjliggjort det. Men såna initiativ tillsammans med SDHL tror jag är nyckeln till att vi tillsammans ska hitta kärnan i det fysiska spelet. Och igen: Jag tror inte bara för damhockeyn, utan för hockeyn generellt för att få vet mer om de skadeproblem som finns i herrhockey kring hjärnskakningar och knäskador. Där tror jag att mycket av svaren kan finnas i damhockeyn.
Och vägen framåt tror Hansson handlar om att tillåta mer fysiskt spel.
– Det är en arbetstes framöver när vi utvärderar det här är att det inte behöver vara att man ska bli tuffare eller striktare i att inte tillåta kontakt. Jag tror att det kan finnas en öppning för att tillåta mer kontakt, juste kontakt, för att kunna minska skaderisken.
Luleå Hockey/MSSK:s Zsofia Jokai i en kampsituation mot Göteborg.
Joel Hansson poängterar att vi i Sverige inte kan ha ett eget regelverk – förändringen måste vara global.
– Det är inte bara svensk hockey som ska vara intresserade av det här. Vi är en del av en global hockeyfamilj. Det ska vara allt från Kanada, USA till Uzbekistan, Australien och Kina som ska tycka att det är bra idé för att vi ska kunna göra något med det.
Både Emma Nordin och Ronja Savolainen reagerar positivt när de får höra Hanssons tankar.
– Jag tycker att det låter superbra om det även finns på den nivån. Att man känner att vi har förbättringspotential. Det är kul att höra att de är drivna även från andra sidan, säger Nordin.