Lägenheten som han och hustrun Carina hyr på Östermalm i Luleå är en enda röra just nu.
– Vi har samlat på oss en del grejer genom åren, så det är mycket att rensa ut, och det är ju jag som är hemma om dagarna och får greja med det där, säger "Skuggan" och konstaterar att det känns skönt med en paus när han möter upp oss utanför ett kafé.
Hur känns det att lämna den här stan?
– Jag är faktiskt lite kluven. Det ska bli roligt att börja jobba på allvar och vi ser fram emot att flytta ner till Stockholm, men både jag och Carina är uppvuxna här och Luleå har alltid varit vår bas. Vi hade ju kvar vårt gamla hus under de tre år jag spelade utomlands. Så det här är något nytt för oss och det är med en tår i ögat vi lämnar barn, barnbarn och vänner.
Han fick utstå hård kritik vid den här tiden förra året och medger att det kändes skönt att slippa den hysteri som datumet 15 februari framkallar i hockeysammanhang.
– Folk hade kanske haft en större förståelse för varför det blev som det blev om jag varit mer transparent, men jag har aldrig haft något intresse av att framhäva mig själv. Det enda jag brydde mig om var Luleå Hockey och jag och Uffe Engman gjorde allt vi kunde. Vi hamnade i ett svårt läge när Mario Kempe meddelade att han ville bryta sitt kontrakt med oss, vi kände ju att laget behövde förstärkas redan innan det och det knappt några spelare på marknaden. Trots att många hade lämnat KHL på grund av det Ryssland gjorde, säger Luleå Hockeys tidigare sportchef och fortsätter:
– Vi försökte att hitta någon ända in i det sista och jobbade bland annat på Jerry Turkulainen. Vi förstod att det skulle bli svårt för summan som JYP begärde i lösen var orimlig, under den sista dagen ångrade de också sig och bestämde sig för att behålla honom. Som sportchef i en förening med det engagemang som finns runt Luleå Hockey får man räkna med skit om man inte levererar. Det spelar liksom ingen roll vilka förutsättningarna var och hur hårt man jobbar, och jag tog mitt ansvar.
Jag antar att det i alla fall känns fint att se den siste spelaren du var med och tog till föreningen göra succé?
– Det är klart. Framför allt för Luleå Hockeys skull, och det gläder mig att Uffe och Thomas Fröberg lyckades förlänga (Anton) Levtchis kontrakt. De har gjort en bra säsong också och det ska bli spännande att se hur det går för dem i slutspelet. Jag tror de kan gå långt, nu har de ju spelare som kan avgöra jämna matcher.
Det var den 1 februari han tog över som sportchef för hockeyettan.
– Det är stort och smått, nästa vecka ska jag ner och försöka slutföra förhandlingarna med domarföreningen, och jag har insett att det var mycket jag inte hade koll på och behövde sätta mig in i, säger "Skuggan" och konstaterar att det är många saker som måste fungera medan han dricker upp det sista i sin kopp.
Vilken bild hade du av hockeyettan innan de anställde dig?
– Att den var svår att följa. Den har ju bestått av flera olika serier och innan slutspelsupplägget förenklades var det så komplicerat att bara nördarna förstod sig på det. Höstserierna har ju dessutom känts rätt ointressanta eftersom det varit självklart vilka lag som skulle ta sig till allettan. Detsamma gäller fortsättningsserien, chansen att något av lagen som hamnar i den tar sig upp är ju minimal. Fast jag har sett ganska många hockeyettanmatcher nu och det är ingen liga man går in och dominerar i som duktig junior. Spelet är inte heller lika strikt som i SHL, så det händer grejer.
– Jag tycker det har sin charm, tillägger han.
Hur ser du på de ekonomiska skillnaderna som finns ligorna emellan?
– Jag vet att det är många som har synpunkter angående fördelningen av pengarna, men jag tycker det är viktigt att svensk hockey har en stark högstaliga, och jag är inte säker på att mer pengar till lagen i allsvenskan och ettan skulle göra att svensk hockey mår bättre då risken är de bara skulle gå till spelarlöner.
Flera av klubbarna i hockeyettan har det kämpigt, hur allvarligt är läget?
– Det är några som inte har några publikintäkter att tala om, samtidigt som de har svårt att få med sig det lokala näringslivet, och har svårt att få det att gå runt. Nu har det lagts fram ett nytt förslag om en ny norr- och söderserie med 20 lag i varje. Jag vet att några av klubbarna i den östra serien har motsatt sig det eftersom deras resekostnader skulle förmodligen öka något, och några känner kanske att de inte mäktar med det och tackar nej till sin plats, men merparten av klubbarna är mycket positiva till förslaget.
Vad tycker du om det nya serieförslaget?
– Jag tror det skulle göra hockeyettan mer intressant, men också bättre och mer attraktiv för juniorer, så jag hoppas att förslaget går igenom.
– Det är faktiskt en av anledningarna till att jag tilltalades av det här uppdraget, tillägger han.
Borde inte rörligheten mellan ligorna vara större?
– Det ekonomiska glappet mellan allsvenskan och hockeyettan är inte lika stor som det mellan SHL och allsvenskan, att åka ur högsta serien är ju en total katastrof. Klubbarna på den nivån har stora organisationer och det är många som måste sägas upp när intäkterna minskar så mycket. Det är många av klubbarna i hockeyettan som har som ambition att ta sig i allsvenskan, och jag hade gärna sett att ett lag till får möjlighet att ta sig dit. Det pågår redan diskussioner om det. Vi får se vad de utmynnar i. Fast det som ligger närmast är det nya serieförslaget.