Vi har tidigare berättat om hur Luleåfödde Nikolaj Majorov tvingades lägga av med singelåkningen i konståkningen. Han hade för ont i ryggen helt enkelt.
Men 24-åringen fick en andra chans när han började träna och tävla i isdans med norska Milla Ruud Reitan under våren 2023.
Efter ett tag blev de ett par även utanför isen.
– Ja, det gick så med tiden. Det kändes bara rätt egentligen. Så vi har hållit ihop sedan dess, säger Nikolaj Majorov.
Hur är det att tävla och träna ihop med sin partner?
– Det funkar väldigt bra egentligen. Vi tjafsar inte och vi strävar efter samma mål. Men det är samtidigt väldigt skönt att ha sin partner också. Inte bara som träningspartner utan som partner i livet också. Man har varandra till att stötta varandra och man kan verkligen prata med varandra om det är någonting. Det är tvärtom bara skönt. Och det har vi sagt sen starten. Det är skönt att vi har varandra i det här.
Majorov säger att han och partnern hänger ihop 24 timmar om dygnet. De har lärt känna varandra väl nu och även i den här sporten där små missar kan kosta mycket blir de aldrig frustrerade på varandra.
– Det viktigaste att förstå när man är i ett team, och det har vi sagt till varandra, är att om man misslyckas är det inte hela världen. Vi har ju haft fall i vårt program. Det har varit missar här och där. Det har ju aldrig varit perfektion ut till det sista. Det har alltid varit något. Man blir ju mer eller mindre frustrerad på sig själv när man gör missarna, säger Majorov och fortsätter:
– Men det gäller verkligen att man håller uppe hakan och kör vidare tills musiken tar slut och sen får man bli sur på sig själv. Men grejen är att vi stöttar varandra till det sista. Det är det som är en del av sporten. Det är ju aldrig perfekt. Det är jäkligt nice när det går prima. Men sen har ju man de här dagarna där det inte funkar så bra.
Hur vanligt är det att isdanspar är par i verkligheten?
– Det är mer än vad man tror. Det är lite kul för att vissa klarar ju inte av sin partner som de tränar med. Så då blir det ju bara fejkleendet som kommer fram på tävlingar. Andra gifter ju sig med varandra. Man ifrågasätter väldigt mycket ibland hur olika man är ändå. Vissa skriker och kastar skydden på varandra. Och gifter sig och bor tillsammans. Och har inte några konstigheter med det. Men det är ett gott antal som är gifta eller tillsammans. Det är faktiskt väldigt kul.
Det finns lite mer trovärdighet i det när han och 19-åriga Milla Ruud Reitan åker till kärleksmusik.
– Det blir mer äkta då än när ett syskonpar åker till ”Careless Whisper” (George Michael-låten). Det känns bara fel när man ser det. Det är en sann historia också. Vi hade ett par förförra säsongen. Det var intressant att se när man känner till att det är ett bror- och syskonpar som åker till kärleksmusik. Det var lite svårt att se på faktiskt. Det är lättare för oss att kunna spela ut lite och det är en väldigt viktig del också hos oss.
Majorov flyttade från Luleå till Norrköping sommaren 2021. Där har han och Milla sin bas, men de tränar en hel del i Oberstdorf.
– Vi är ju i Norrköping. Men vi tränar väldigt mycket i Tyskland för att vår tränare (Rostislav Sinicyn) är baserad där. Nu under sommaren är vi där en lite längre period. Sen efter en tävling reser vi hem ett tag och vi pendlar rätt mycket fram och tillbaka.
När Sporten pratar med Majorov är han och Ruud Reitan på väg att dra i gång försäsongen på allvar. Bakom sig har de en fin andra säsong ihop.
De blev 25:a på VM, de 20 bästa går till final i mästerskapen. På EM blev det en 17:e plats.
Paret kvalade in till både EM och VM även under sin första säsong ihop. Majorov tycker att prestationen att ta sig till EM-final var lika stor eller till och med större.
– Att bara komma till vårt andra EM och vara med i final och ta oss så pass långt. Det var faktiskt lite overkligt för oss personligen. Herregud, det visar ju att man är på rätt spår.
Dessutom lyckades de bli det första svenska paret att både ta en pallplats (de var tvåa i Bavarian Open i Oberstdorf) och vinna en större internationell tävling. Segern kom i Maria Olszewska Memorial i polska Lodz.
Nästa säsongs första tävling är spännande. Det är OS-kvalet i Peking den 17 till 21 september där de fyra bästa paren får en biljett till Milano och Cortina i februari nästa år.
Det skulle vara en rejäl skräll om paret kvalar in till OS, men chansen finns.
– Det är som i hockeyn att Danmark slår ut Kanada. Vad som helst kan hända. Men för oss är det viktigaste det här året egentligen att vi fortsatt tar rätt stora och smarta steg framåt. Att vi fortsätter att utvecklas. För vi är så pass nya och att nå OS på sin tredje säsong är som att hoppa på desserten direkt. Men chansen finns. Vad som helst kan hända.
Men ni har satt nästa OS som ett stort mål?
– Det är det. Absolut. Man måste faktiskt se det realistiskt. Många säger ju att man ska drömma stort, men man ska också drömma smart. Vi gör ju det.
Det är en lång väg att ta sig in i den yppersta världseliten och det vet paret om.
– I år har vi verkligen tagit ett gigantiskt kliv för oss båda. Att gå ut ur vår comfort zone och verkligen växa upp. Bli lite mer mogna i rörelserna och med stilvalet. Jag tror det kan också få oss att klättra lite mera och i friprogrammet ska vi också försöka hitta små detaljer som gör oss mer till oss och unika på det sättet. Men absolut kommer vi att ge järnet för att nå OS nu också, säger han och fortsätter:
– Men vi kommer inte bli knäckta eller besvikna om vi inte får en plats för vi ser realistiskt på det också. Men absolut till 2030.