När Luleå Hockeys laguppställning kom ut vid 17-tiden höjde jag på ögonbrynen och tänkte herregud, hur ska det här sluta.
Det var väntat att Patrick Cehlin inte skulle spela, likaså Isac Lundeström, som är på NHL-camp med Anaheim.
Men när även lagkaptenen Niklas Olausson stod uppskriven på frånvarolistan räknade jag in en derbyförlust.
Jag sprang på sportchef Ulf Engman på pressläktaren innan nedsläpp och frågade hur det var med Olausson.
"Det är ingen fara, det var tänkt att han skulle spela, men nu blev det inte så".
Man ställer inte över sin bäste center, bortsett från Lundeström, i ett derby om det handlar om skoskav, magsjuka, eller vad det nu kan vara. Nästan halva förra säsongen spelade han på sprutor på grund av en axelskada och det ska mycket till för att han ska kasta in handduken.
Med Olausson borta ändrade Thomas "Bulan" Berglund om i tre av fyra kedjor och ställde upp med centrarna Jack Connolly, Johan Forsberg, Jonas Berglund och David Lindquist.
Johan Harju fick äntligen lämna centerpositionen och spela ytterforward, ett klokt val med tanke på att han var inne på tre mål mot HV71.
Istället fick yttrarna Lindquist och Forsberg centra vilket från början såg bra ut. Luleå stod något överraskat för en stabil första period och vann kampmomenten.
Det luktade inte smörpass och spetskompetens. Det luktade grisspel och var precis vad vi fick – åtminstone i första perioden.
Men i längden höll det inte.
Luleå saknade kvalitén framåt och spelet framför eget mål var stundtals bedrövligt.
Luleå Hockey måste värva en center om man ska lyckas med målsättning som är topp sex.
I dagsläget verkar det inte finns några uppgifter om att Isac Lundeström är på väg tillbaka och när det gäller Niklas Olausson kan vi nästan räkna med att det kommer bli skadebekymmer i vinter.
Utan en klasscenter är man sårbar. Det svåra i det hela är att hitta en bra sådan den här tidpunkten som inte kostar skjortan.
Det var inte bara kampen på isen vi fick se denna kväll.
Vi fick även skåda en kraftfull protest från fansen.
Värsta rivalerna begravde för en stund stridsyxan och skickade en kraftfull och tydlig hälsning till SHL och riktningen det vill styra ligan åt genom att bland annat skärpa licenskraven.
I fem minuter var det tyst.
Sedan växelsjöng klackarna tillsammans "SHL – hockeymördare".
Även när matchen var slut och Luleå förlorat sjöng klackarna tillsammans.
Fienderna enades för en högljudd framtid.