Det var tydligt från start att det var en direkt avgörande match.
Hettan och irritationen från de tidigare matcherna fanns inte på samma sätt i den första perioden – för bägge lagen visste givetvis vikten av att hålla sig på banan.
Luleå Hockeys problem i den första perioden var ett nog så smått och svårt spel i egen zon. Skellefteå kunde gång på gång pressa fast Luleå i deras egen zon.
Sådant brukar betala sig.
Visst Luleå hade fått tillbaka Joel Lassinantti – men det är mer än så som måste funka för att Luleå ska hänga med Skellefteå målmässigt.
Det såg vi inte i den första perioden.
Det var nog många som undrade om det var säsongen 2020/21 som försvann under de första 20 minuterna.
Även i den andra perioden fanns massor i övrigt att önska. När passningarna skulle sitta på bladet så hamnade pucken allt som oftast på skidskorna.
Den här matchen blev inte serien värd för Luleå Hockey.
Laget såg slaget ut på förhand och då brukar det bli jobbiga matcher.
Visst Luleå Hockey försökte göra vad de kunde i den sista perioden – men de var i ärlighetens namn aldrig nära att göra match av den sjunde kvartsfinalen.
Och när 3–0 kom med dryga tolv minuter kvar så var det semesterdressen på.
Visst det fanns gott om tid kvar...
...men inte så mycket annat.
Inte ens en sen reducering väckte Luleå Hockey.
Det blev ett par matchstraff på slutet – visst det var inte snyggt.
God natt Luleå Hockey.
God natt Norrbotten.