Förra vinterns stora höjdpunkt blev januarieftermiddagen i italienska Val di Fiemme. Det var dags för den femte etappen av Tour de Ski. Då tog sig Johan Häggström ända till final i den klassiska sprinten.
Han åkte in som femma på arenan som kommer stå som OS-värd om knappt tre år. Ett resultat som visade Häggström att hade höjden att vara tillbaka i den absoluta världstoppen – efter att ha petats från landslaget ett år tidigare.
– Jag har inte riktigt fått ihop det sista två åren, så som jag har kunnat. Det har funnits saker att utveckla. Det är största drivkraften nu. Att man känner att man inte gjort någon perfekt säsong. Det har varit lite sjukdomar och småskador som har stört under höstarna, säger han och fortsätter:
– Nu ser jag fram emot att få vara hel och frisk hela vägen. Få en bra ingång och lite lugn och ro. I sommar tycker jag att jag fått bra svar. Men jag känner mig inte komplett ännu som skidåkare. Det finns många utvecklingsområden och jag behöver hitta de som ger mest i resultatlistan.
Hur var säsongen utanför landslaget?
– Vi hade ett upplägg som hade fungerat ett år till. Det var en trygghet och gav ett lugn innan uttagningen. Vad de tyckte skulle inte få avgöra om jag ville åka skidor. Det var jag ganska bestämd på.
Samma dag som femmilen i Holmenkollen i mars kommer Häggström fylla 32 år. Känslan av att kunna fortsätta utvecklas, är Lilla Lappträsk-åkarens stora drivkraft, berättar han.
– Om jag inte hade känt det, så hade jag inte fortsatt. Jag har sagt det hela tiden, om jag känner att jag börjar stampa, nästan gå bakåt eller att jag blir nöjd. Då kommer jag hitta på något annat att göra i livet. Men ännu känner jag suget. Sedan får vi se hur många år man håller i satsningen. Nu tar jag det år för år.
Att vara tillbaka i landslaget innebär en viss omställning den här sommaren. Även om det inte blir några dramatiska skillnader.
– Upplägget har varit ganska likt de senaste somrarna. När jag är tillbaka i landslaget så blir det lite läger med dem. Ta lite pusselbitar därifrån och se vad man ska utveckla och inte.
– Det blir lite mer tid hemma i år. Vi fick ihop ett bra upplägg förra året med mycket läger. Kanske lite väl mycket resande för min del. Nu kommer jag vara mer hemma när jag väl är hemma. Så får vi mer av vår träning mellan landslagslägren.
Hur har det fungerat?
– Juli har varit bra. Jag har varit hemma i Östersund i princip hela månaden. Det är nog rekord på ett ställe för mig. Att hitta den stabiliteten tror jag kan bli riktigt bra.
– Jag har försökt minimera tävlingarna i sommar. Att inte dra iväg på för mycket. Troligen kommer jag åka över en sväng till Trondheim och köra Toppidrettsveka i mitten av augusti. Så det blir inte Alliansloppet exempelvis.
Även om Johan Häggström haft fina resultat på distansloppen i världscupen så kommer huvudfokuset ligga på sprintdelen även i år. Så sent som i vintras var han dock med på 15 kilometersloppet på VM och fått köra de tre senaste mästerskapsstafetterna för Sverige.
– Distansloppen kommer lite som en bonus för mig. Ofta har sprintarna varit huvudfokus. Så har distansloppen hängt med. Huvudtanken har varit sprintinriktad. Det blir samma sak till vintern. Sprintcupen blir ett stort mål.
– Men till exempel i Gällivare vill jag köra allt. Både distans och stafett. Men resten blir utpräglat mot sprint. Där försöka hålla en jämn och hög nivå.
Är det något särskilt du har velat utveckla?
– Jag har försökt att bli starkare rent styrkemässigt. Bygga lite mer råstyrka. För att få lite extra tryck på sprintarna, när det går som fortast. Jag tycker att jag känner effekt av det när jag är ute och tränar.
Vinterns säsong är mästerskapsfri – utan både VM och OS. Det kommer givetvis påverka säsongsupplägget en del.
– Nu får vi se var man försöker lägga sin formtopp istället. Jag har tankar på att rikta mig mot enstaka helger där man vill prestera lite extra. Typ tävlingarna i Sverige.