IFK:s bänknötare blev Piteås stjärna
I fjol nötte han byxbaken på IFK Luleås bänk. I år står han i mål för serieledarna - och ska göra sitt yttersta för att sänka sin förra klubb.Nu berättar Anders Olsson om hemligheten bakom Piteås fantastiska säsong och hur en punkterad lunga faktiskt kan vara turlig.
Den före detta IFK-spelaren Anders Olsson gör succé mellan stolparna i serieledande Piteå.
Foto: Lars Folkesson
Har ofta varit lite ojämn, blandat stort och smått och har därför ofta fått spela andrafiol. Skriker en del. Det är svårt att inte lägga märke till Anders Olsson när han spelar.
I år lite mer än tidigare, till och med.
- Det har hänt en hel del. För mig har det väl gått lite upp och ner, som det alltid gör, men för laget har det ju gått riktigt bra. Det har varit riktigt roligt i år, säger Anders Olsson.
Men det hade kunnat vara annorlunda. För när Piteå och IFK Luleå möttes förra gången kom skadan som hade kunnat sätta stopp för Olssons säsong.
I en närkamp träffades han av en motståndares ben och Piteåmålvakten fick bäras ut på bår.
Punkterade lungan
- Jag fick ett knä i ryggsidan, ett revben gick av och punkterade lungan. Det var ingen höjdare, det tar för jävla ont.
Olsson såg motståndaren i ögonvrån men hann aldrig göra något för att förhindra kollisionen.
- Jag trodde först att jag bara hade tappat luften, men när jag skulle resa mig så svartnade det och jag tuppade av. När jag vaknade låg jag och höll en lagkamrat i benet och undrade vad som hade hänt. Jag rekommenderar det inte.
Trots den allvarliga skadan missade Olsson bara fyra matcher i serien.
- Det helade ganska bra och skadan kom ganska nära sommaruppehållet. Tur i oturen, jag kunde köra rehabträning när det inte var några matcher.
När Piteå ringde i våras blev han förvånad. Låt vara att han ändå är en relativt rutinerad målvakt, men egentligen hade han inte bestämt sig för något annat än att lämna IFK.
- Det var ju lite magert med speltid, så när Piteå ringde var det inte mycket att fundera på. Ska man nu hålla på så vill man ju spela. De sa att de ville satsa på mig och det känns ju jävligt bra.
Vad såg Piteå i dig som inte IFK såg?
- Jag vet inte... De behövde en målvakt och jag var väl den enda som var ledig.
Äldst i laget - med råge
Det kan också, kryper det till slut fram, ha att göra med det faktum att han är fyra år äldre än den näst äldste i laget och har varit med rätt länge.
- Man är helt utan konkurrens på åldern. Det är ett bra lag, ungt och lovande. Det kanske inte var tänkt att vi skulle leda serien men nog trodde vi att vi var ett lag för toppen. Men visst är det lite överraskande.
Vad är hemligheten bakom succén?
- Att göra fler mål än motståndarna.
Avancerat värre...
- Ja, visst är det? Den taktiken har fungerat bra hittills, faktiskt. Dessutom har vi två otroligt bra tränare, det gör väl sitt till också.
De två tränarna, det unga laget och den gamla (nåja) målvakten har tagit sig hela vägen till serieledning - i en tabell som alla trodde skulle domineras av Boden och Luleå.
- De var ju favoriterna innan, det hade varit rätt fint att slå ut dem. Det är lite speciellt i och med att jag har spelat där. Det är ju rätt många kvar sedan jag var där så det ska bli roligt.
Det kan bli lilla Piteå som går upp istället.
- Ja, vi leder ju serien men man får väl ändå komma dragandes med någon gammal klyscha om att vi tar en match i taget. Vi får se vart det slutar.
Så jobbar vi med nyheter