U19-VM 2009. Kroatien var två minuter från att slå ut USA i semifinalen och ta sig till final. En sen vändning från amerikanerna satte stopp för skrällen – men Kroatien knep ändå ett VM-brons.
I laget spelade ett av Europas största framtidsnamn: Toni Prostran.
– Jag spelade väldigt bra och kände mig grymt stark då. Det var riktigt roligt, säger Prostran när han tänker tillbaka på den där succésäsongen.
Inte nog med att han vann VM-brons och utsågs till världens bäste pointguard i sin generation (spelare födda 1991). I semifinalen hade han dessutom lekstuga med blivande NBA-stjärnor som Stephen Curry, Gordon Hayward och Klay Thompson.
– Jo, jag var bra (skratt). Jag kom ju med i all star-laget och hade typ 17 poäng och sex assist per match. Det var en väldigt bra turnering för mig och hela laget, säger han.
Efter mästerskapet hörde de europeiska toppklubbarna av sig och Toni Prostran kunde välja och vraka. Han valde att stanna i Kroatien där han först spelade för Zadar och sedan för Zagreb.
Ett beslut som med facit på hand inte blev så lyckat.
– Livet är som det är, man vet aldrig vilka svängar det tar. Ibland förändras saker och ting. När jag kom tillbaka till Kroatien efter VM fick jag aldrig chansen att visa vad jag kan. Jag fick spela kanske 10-15 minuter, i vissa matcher satt jag bara på bänken, säger han.
Prostran drabbades dessutom av en knäskada, men det är inget han vill skylla på.
– Visst, jag hade ett par skador som kan ha spelat in, men jag tog nog en del dåliga beslut.
Som vilket?
– Vilken klubb jag skulle spela för. Jag fick ju erbjudanden från riktigt bra klubbar i Spanien och Turkiet, men valde Kroatien. Ibland vet man inte där och då vilket beslut som är rätt eller fel.
Ångrar du i dag att du inte tog chansen att flytta utomlands?
– Nja, jag vet inte. Det är svårt att prata om det. Jag vill bara lämna det där bakom mig, glömma och gå vidare. Det var dåliga tider för mig.
Inför fjolårssäsongen lämnade till slut Toni Prostran Kroatien och flyttade till Norrköping. Där gjorde han stor succé och tillhörde lagets bästa spelare.
Sedan bar det av norrut. Mot Luleå.
– Jag märkte direkt när jag pratade med Lars (klubbdirektör Mosesson) och Peter (tränare Öqvist) att de verkligen ville ha mig. För mig är det viktigt att få en stor roll, att få speltid. Jag trivdes bra i Norrköping, men det här känns också väldigt bra, säger han.
Han tror och hoppas på en lyckad säsong för BC Luleå.
– Jag tror att vi har ett lag som kan gå riktigt långt, hela vägen egentligen. Men vi måste låta vårt spel prata, vi måste träna stenhårt och göra allt varje dag. Då kan det räcka långt.
Personligen hoppas Prostran på att utvecklas i BC Luleå. Drömmen om de riktigt stora ligorna finns där än.
– Jag är fortfarande ung, men samtidigt vill jag inte gå omkring och tänka på Spanien eller så. Nu är jag här. Jag vill hålla mig frisk och skadefri och spela så mycket jag bara kan. Klart jag hoppas, men det viktigaste i mitt liv är att min familj mår bra.
BC Luleås tränare tror mycket på Toni Prostran:
– Antingen trivs han så fantastiskt bra här uppe i underbara Luleå att han stannar länge eller så kommer det att leda till större ligor.