Det var på söndagens träning som Julie Vanloo stukade den högra foten – och där och då var det ytterst tveksamt till om Luleå Basket-stjärnan skulle kunna spela SM-final 3.
Men med en liten stund kvar av uppvärmningen dök hon upp på planen. Sen bidrog hon i allra högsta grad till att Luleålaget skaffade sig ett guldläge.
Efter matchen sitter hon med den tejpade foten på bänken.
Hon konstaterar:
– Det gör riktigt ont nu när adrenalinet har gått ner. Mitt hjärta och min fot bultar, säger Julie Vanloo innan hon tillägger:
– All kredit till läkarteamet som tagit så bra hand om mig. Vi gjorde lite behandlingar med elektricitet och övningar för att göra min fot redo att spela.
Tillbaka till den där uppvärmningen. När hon dök upp i Luleå Energi Arena vid 18.30 hade hon redan varit igång länge.
Riktigt länge till och med.
Redan klockan tre träffade hon sjukgymnasten Lasse Lundgren och specialisten Mats Angerud på Hermelinen inne i stan.
Då påbörjades några intensiva timmar.
– Normalt brukar man vilja testa på den morgonen för att se lite var man är men vi bestämde att det här kommer gå bra så vi höll henne totalt stilla ända fram till eftermiddagen, säger sjukgymnasten Lasse Lundgren och kommer in på detaljerna:
– Klockan tre kunde hon inte gå, halvfyra fick hon börja smågå och jogga lite och så fick hon börja hoppa lite vid fyra, halv fem – och i slutet har vi bara tejpat upp den så att den inte ska vrickas igen.
Sen utvecklar Lundgren:
– Det blir som en 24-timmarsplan för att få henne att spela – problemet var bara att hon måste sova. Man jobbar med väldigt mycket högläge där man har foten högt upp i taket ungefär 15 minuter och sen får hon ha den nere. Det är egentligen så hela den vakna tiden.
Julie Vanloo har aldrig varit med om en liknande matchförberedelse.
– Nä, aldrig (skratt). Men man gör det som krävs för att spela. Jag hade kunnat sitta på Hermelinen hela dagen om det gör att jag spelar bättre. Det är en del av jobbet, säger Vanloo innan hon får frågan hur många värktabletter hon tog innan uppkast:
– Faktiskt bara en. Du får koppla bort allt och bara spela. I det ögonblicket som jag satte foten på planen sa jag "sluta tänka på det, bara kör".
Sen hyllar hon Lundgren och Angerud.
– De har båda gjort ett bra jobb. Jag var med dem med hela tiden, men mest Lasse då eftersom han är vår fysio, säger Vanloo innan hon även hyllar fystränaren Roger Granqvist:
– Han är mycket med oss i gymmet och han har tagit bra hand om mig mentalt. Han har pratat med mig och gett lite tips om hur man ska göra när man spelar med smärta. Det har verkligen hjälpt.
Matchen gick att genomföra – men faran för onsdag är ännu inte över.
Nu får Julie Vanloo återgå till steg ett i behandlingen.
– Det blir n att se hur den reagerar i morgon, jag ville inte ens att hon skulle säga grattis åt de andra utan jag ville ta hand om henne direkt. Jag fick ge henne lite onda ögat för att hon ville heja för mycket, säger Lundgren och fortsätter:
– Nu sätter man tillbaka henne där vi var i går. Alltså, egentligen som att gipsa den: Hålla stilla, inte belasta, hålla stilla, höglläge och vila, vila och vila och inte träna alls i morgon. Nästa gång vi tar fram foten och låter henne prova är kanske onsdag vid lunch.
Senare den kvällen vill Vanloo gärna spela hem guldet.
– Det är en ny match. Det är 2–1 och ingenting mer – men vi ska försöka vinna mästerskapet i deras hall. Vi ska göra allt för det, men vi tar det steg för steg, säger hon.