I Luleå Baskets historiska Eurocup-seger i slutet av oktober var olyckan framme för Danielle Hamilton Carter, 25. Med fem minuter kvar av matchen mot Energia Ivanovo small det till i vaden – och dagen efter kom chockbeskedet: Stjärnan blir borta från spel i upp till sex veckor och det blir en kamp mot klockan för att hinna göra comeback under klubbens Europaäventyr.
Det hann hon – i näst sista gruppspelsmatchen var 25-åringen tillbaka.
Sen dess har hon spelat. Ända fram till i torsdags.
Bara minuterna innan uppkast i den andra åttondelsfinalen mot Miskolc tvingades hon kasta in handduken och centern kom inte heller till spel mot Telge i ligan i lördags.
Anledningen: Ett bakslag i vaden.
– Det har varit upp och ner och tyvärr har det vart så att jag måste ta ett steg tillbaka nu. Efter Eurocup och det intensiva matchschemat som vi har haft måste jag ta det lite lugnt och verkligen börja med del två med rehaben och bygga upp mig igen så jag verkligen kan komma tillbaka hundra procent. Det har varit en process och nu får jag bygga vidare på det, säger Danielle Hamilton Carter om skadan.
Det var ingen mjukstart du fick...
– (Skratt) Nä, precis. Det var Eurocup direkt. Pang. Bom. Det var det vi siktade på och det gick bra för det men om jag ska hålla och även prestera säsongen ut måste jag ta den här tiden och verkligen bygga upp mig, så man inte bara håller och härdar ut utan att man verkligen får ut allt man kan från mig och att jag kan prestera på toppnivå.
Fanns det här med i beräkningen lite också, att det kanske skulle behövas en rehabperiod till?
– Jag vet inte hur "Lasse" (Lundgren, sjukgymnast/fystränare) hade tänkt men jag hade inte riktigt räknat med det här. Jag vill ju köra på hela tiden. Så det var absolut inte något jag hade räknat med att behöva göra men om man tänker efter är det väl det mest logiska efter en sån här skada – och när jag står här och säga att jag måste ta ett steg tillbaka, när det är så pass. Då vet man att det är rätt beslut som vi har gjort, säger centern, som såklart hellre hade kunnat köra på för fullt:
– Som tävlingsmänniska och idrottskvinna är det värsta som finns att avstå från det man älskar, just att tävla. Men jag får ju kanske vara lite mogen, lite tålmodig och verkligen ta den här tiden och följa den här planen som vi har gjort för att jag ska kunna komma tillbaka starkare än någonsin, säger hon.
Hur länge räknar du med att du behöver rehabilitera?
– Vi har inte satt nån tidsgräns utan egentligen tar vi det dag för dag och vecka för vecka. Nu har vi planerat att det inte blir något spel den här veckan, det blir ingen träning med laget där jag springer upp och ner och ingen basket. Det blir mer individuella "drillar", om det är så pass bra att jag kan göra det. Annars får jag ta ett steg tillbaka och börja göra bara rehab ett par dagar den här veckan och så får vi se hur det blir till nästa vecka.