Visst, gapet till Dalkurd och Nyköping är stort. Men fyra omgångar återstår och IFK har kvar de båda konkurrenterna om en kvalplats till superettan.
Dalkurd hemma i sista omgången.
Skyttekungen gjorde comeback i går efter tre veckors bortavaro på grund av en skada på insidan av låret. I torsdags tränade han för första gången efter skadan.
Han spelade drygt 40 minuter mot Eskilstuna.
Facit: två mål och bud på ytterligare två. Totalt är han uppe i 13 fullträffar.
Det första var ett typiskt Ahonen-mål. En tåfjutt från nära håll mellan benen på målvakten efter Ibrahim Kallays fina förarbete. Det andra ett lågt pressat vristskott på Skogsvallens för dagen svarta matta.
– Skadan är läkt, men än har jag inte fått upp flåset, säger han.
Daniel Ahonen talar gärna om IFK Luleås chanser i höstspurten men är mer förtegen om sin egen fotbollsframtid.
– Just nu vill jag bara trivas och umgås med grabbarna. Resten får vänta till efter säsongen, säger han.
Direkt i mål
Ahonen började alltså på bänken. Då steg Anton Andersson fram med ett drömmål från 25 meter. Vladimir Lazarev stod för förarbetet och Andersson fick en fullträff. En skruvad histora som vred sig vid sidan om målvaktens händer.
Eskilstuna hade en jättechans i första halvlek, men då visade Malik Faiqi vad han är bäst på: en blixtsnabb parad på ett närskott.
I andra halvlek kom ändå kvitteringen. En frisparksboll som letade sig förbi alla i straffområdet och direkt i mål.
En målvaktstavla? Knappast, det är en mardrömssituation för en målvakt som ofta har tyngden på fel fot i ett sånt läge.
Men Daniel Ahonen kom alltså in efter 50 minuter och återställde ordningen.
Ingen toppmatch av IFK men tillräckligt bra. Mittlåset Linus Johansson/Magnus Tappert fungerade tillfredsställande. Robin Schäufele svarade för en gedigen arbetsinsats, Ibra Kallay glänste med sitt spelsinne och lätta steg, Anton Andersson ska premieras inte bara för drömmålet och Patrik Pettersens fina höstform håller i sig.