Stephen Dixon, 28, center med meriter från KHL och AHL, blev siste spelare in i Luleå Hockeys trupp för kommande säsong.
– Vi är ganska överens om att vi är nöjda med det vi har. Dixon är den typ vi letat efter, säger tränaren Joakim Fagervall.
På vilket sätt?
– Han kan bära ett powerplay, han har gjort det i Brynäs – och vi har fått väldigt bra rekommendationer av honom från Jonathan Granström, som spelade med honom då. Det känns jävligt rätt.
Stephen Dixon har inte öst in poäng i karriären – har ni tillräckligt många producerande spelare?
– Vi tycker alla att det är viktigt att vi har spelare som kan göra många olika saker. Hellre det än att det ska vara så uppdelat – för då blir man så jävla beroende av att slippa skador.
Vilka spelare ser du mer som potentiella powerplayledare?
– Lucas Wallmark är en spelare som ska klara av att bära ett powerplay, tycker jag i alla fall. Han visade det på JVM och klarar man det där så kan man göra det på den här nivån.
Värvningen av Dixon är en del i den den plan som Luleå Hockeys sportsliga ledning jobbat efter i värvningsarbetet. Snarare än att värva spetskompetens för att ersätta flyktade poängkungar som Linus Klasen och Niklas Olausson har det, enligt Fagervall, handlat om att hitta spelare med brett register som kan göra många olika saker.
– Det är ett brett lag. Många snackar om spets – men vad är det? Inför en säsong är det svårt att definiera den – om du inte har Peter Forsberg i laget – och det kan mycket väl visa sig att det var Cehlarik och Wallmark som var vår spets, säger Fagervall.
Kan såna spelare rent av bli lidande av stjärnvärvningar?
– Om man spetsar för mycket tror jag att man kan ta bort kreativiteten på vissa spelare, som i själva verket hade kunnat vara den där spetsen. På förhand kan jag bara säga en sak om vårat lag: Det är brett.
Varför har ni valt den vägen?
– Man blir inte lika känslig under säsongen då, ifallnågon blir skadad eller tappar form. För det kommer att hända.