Det började i gamla ishallen Delfinen 1972, där en fyra år gammal Stefan ”Skuggan” Nilsson stapplade ut på den konstfrusna is som ersatt uterinken vid Cedern några år tidigare.
Det slutade i nya ishallen Coop Arena 27 november 2003, då en 35 år gammal version av pojken från Kallkällan spelade center i tredjekedjan mellan Per Ledin och Johan Tellström. Luleå vann med 1–0 mot Brynäs. ”Skuggan” gjorde inte en poäng. En broskskada i ena knät satte stopp för en karriär som – om Nilsson själv fått bestämma – gärna fått fortsätta fem år till.
Däremellan: 572 grundseriematcher i elitserien, 112 mål, 377 assist. 67 matcher i SM-slutspelet, 12 mål, 37 assist. Sju säsonger som kapten, fyra gånger elitseriens assistkung, två SM-silver och ett SM-guld – allt i Luleå Hockeys tröja.
På tisdag belönas Stefan ”Skuggan” Nilsson med den finaste hedersutmärkelse en hockeyspelare kan få – hans tröja hängs upp i taket på hans hemmaplan. NSD grävde i bildarkivet och satte sig ner för att prata minnen med en av Luleå Hockeys största någonsin.
Bläddra genom bilderna och läs "Skuggans" egna ord om dem.