Det har varit en tung höst för Luleå Hockeys målvakter. Skadorna har avlöst varandra och för tillfället är situationen i det närmaste skrattretande. Fjolårets succéman Joel Lassinantti har genomgått magnetkameraundersökning för sina höftproblem, Daniel Larsson har drabbats av en skada i samma region och 17-årige juniormålvakten Filip Gustavsson skadade sig på träning dagen efter sin första SHL-seger, mot Örebro.
– Man ska ju aldrig hoppas på slumpen... Men just i det här fallet gör jag ju det, säger Luleå Hockeys fystränare Petter Pettersson.
I fallet Gustavsson handlar det inte om en skada i höften, enligt Pettersson, men de båda seniormålvakternas liknande problem får ändå fystränaren att fundera.
– Filip har ju inte heller varit med och tränat med oss, så hans problem beror nog inte på något som vi hittat på. Men i och med att både Larsson och Lassinantti har skador i samma område – även om det per definition inte är samma skada – och samma symptom är det frustrerande för alla oss. Speciellt för mig, som är ansvarig för fysbiten och jobbar mycket för att förebygga just sånt här, säger Pettersson.
Så vad tror du, då? Är det en tillfällighet eller gör ni något galet?
– Vi har ju inte haft de här problemen de senaste fyra-fem åren och vi har inte gjort några ändringar till det tyngre i år. Snarare tvärt om – vi har ju oftare haft egna program som ska vara mer skonsamma, mindre med skivstång och mer med egna kroppen. Men det är klart att man alltid börjar fundera på om det är något vi missat när det händer såna här saker.
Efter den senaste tidens skaderally bland målvakterna ska nu Luleås tränarstab diskutera igenom situationen och gå till botten med om det finns något man kan göra för att avlasta burväktarna.
– Vi måste prata ihop oss, hela teamet, kring hur vi jobbar med målvakterna. Blir det för mycket belastning med både fys, is och detaljträning? Målvakterna är ju väldigt drivna, de vill stå och nöta på sitt tekniska spel, säger Pettersson.
Finns det några problem med målvaktsspelet i sig som kan ha drivit på det här?
– Kanske. Det har blivit mer och mer inklämningar de senaste åren.
Utveckla.
– Att målvakten står mot ena stolpen och viker in närmsta benet och jobbar knästående därifrån. I grund och botten är ju det en anatomiskt stökig situation, både för ledbanden i knät och för höft- och ljumskpartiet.
Petter Pettersson tror dock att om svaret på skadeproblemen finns någonstans i Luleås träningsrutiner så handlar det troligtvis om överbelastning.
– Den totala träningsdosen har kanske blivit lite för stor, det får i så fall både jag och övriga tränare ta på oss. Sen har vi ju att göra med oerhört drivna och utvecklingsvilliga målvakter, säger Pettersson.
Ni kanske borde bromsa dem mer?
– Ja, kanske skulle vi ibland behöva säga åt dem att just i dag räcker det med ett fyspass och det vi gör på isen. Det kan vara så att de är lite för ambitiösa för sitt eget bästa, men vi vet som sagt var inte det ännu.
Hur känns det för dig som fystränare när den här situationen uppstår?
– Det är inget roligt läge... Å andra sidan får nya målvakter chansen att visa upp sig, Samuel (Ward, som står kvällens match mot Djurgården) gjorde ju en grym match mot Frölunda.