Han står mitt på Coop arena is i bland mängder jublande fans och försöker sammanfatta en magisk kväll med djupa dalar och underbara toppar.
Något som startade så enländigt, så mardrömslikt förvandlades på drygt timmar till galen, hysterisk glädje.
Efter bara 17 sekunder hade Frölunda jobbat in 1–0 efter en retur av Lassinantti.
Tvåan kom tolv minuter senare - också det på en målvaktsretur av 21-åringen.
Den starten hade kunnat knäcka vem som helst – istället klev Joel Lassinantti fram och vann matchen åt sitt lag.
– Vi spelade alla 60 minuter, det gav oss segern, sa Lassinantti lite försiktigt.
Men det finns en annan sanning.
Under den andra perioden, när Luleå Hockey fick spela en hel hög med box play, klev han fram och svarade för ett gäng med matchvinnande räddningar när Frölunda gick för att punktera matchen,
– Jo, det kändes riktigt bra samtidigt som jag hade stolparna med mig. Hade Frölunda gjort 3–0 hade det blivit jäkligt tufft att vända, sa Luleåmålvakten.
I den tredje perioden fanns det bara en väg för Luleå Hockey: Framåt.
Eller som Joel Lassinantti försökte förklara:
– Vi gick "all-in" i den tredje perioden. Det fanns liksom inget att förlora längre.
Tre power play-mål senare hade Luleå Hockey bragdvänt CHL-finalen och när Dean Kukan siktade och sköt 4–2 i tom kasse utbröt det underbara segerjublet,
Ett segerjubel som aldrig hade kunnat vara möjligt utan en viss målvakt.
– Det här är den skönaste segern i karriären, sa han.