Mats Blomquist. Jarmo Myllys. Daniel Henriksson. Anders Nilsson. Namnen på målvakter som har haft stor del i Luleå Hockeys framgångar är många – och klubben har en lång och stolt målvaktstradition.
Nu är en ny generation på väg och NSD begav sig till Coop arena för att träffa kvinnan som tar hand om målvaktstalangerna: Linda Blomquist, 31, pedagogen som är utbildad gymnasielärare, som för fem år sen plockades in i organisationen av dåvarande ungdomssportchefen Stefan ”Skuggan” Nilsson och utvecklingschefen Ulf Engman.
Efter att ha gått igenom näringskedjan är hon nu uppe i juniorlagen och basar över Filip Gustavsson, 16, Oscar Masiello, 17, och Christoffer Rifalk, 18.
Men redan nu är två av hennes produkter ute i finrummet: Maria Omberg i Munksund i riksserien och Samuel Ward, som är högaktuell för JVM och som har ett SHL-kontrakt med Luleå.
Om hon är mätt och belåten? Glöm det.
– Jag och klubben hade inte lagt ner så mycket resurser på målvaktsutveckling om vi inte trodde att vi kommer kunna fortsätta få fram bra målvakter. Det skulle vara fantastiskt om vi på sikt kunde vara självförsörjande, att vi kan ha en jättefin bredd och samtidigt få upp spetsen. Nu känns det som att vi har duktiga målvakter i alla årgångar och a-laget har ett bra samarbete med Asplöven, där Samuel Ward har fått chansen i år och Joel Lassinantti förra året, säger Linda Blomquist när vi slagit oss ner i arenans innandöme.
Sen tillägger hon:
– Men det där går upp och ner, det går inte att maniskt producera talanger bara så där, utan vi försöker se till hela bredden och så vet vi att om vi jobbar hårt så kommer det att komma fram duktiga spelare. Du vet, ett år får du en supertalang som gör allt rätt och så går allt jättebra och så lyckas man inte göra det igen. Skickligheten måste ligga i att kunna göra det år efter år efter år.
En 31-årig driven målvaktstränare högt upp i en SHL-organisation. Det låter som vardagsmat, men i det här fallet är ju 31-åringen en kvinna i en mansdominerad värld.
Men det är inget som Linda Blomquist ser som nån stor grej.
– Det är inget jag tänker på, utan ska jag vara helt ärlig så tänkte jag på det nu när du ringde. Jag vet faktiskt inte hur mycket de andra ledarna eller målvakterna tänker på att jag är tjej? Alltså, det är klart. Det går ju inte att inte notera, men vi lär känna varandra som individer. Mina målvakter lär känna mig och vi stöttar och pratar med varandra hela tiden och jag tror att de har förtroende för mig för att jag är kompetent. Jag tror att de litar på att jag kan det jag gör och att jag kommer leda dem i rätt riktning, säger Blomquist och utvecklar:
– Jag tror inte jag hade fått det här förtroendet om det inte var så att jag var en duktig målvaktstränare. Hockeyn är resultatdriven och om du gör det bra får du fortsätta, annars får du inte det. Jag förutsätter att det är så även för mig. Den dagen jag slutar vara driven och engagerad kommer jag såklart inte vara kvar.
Förresten, varför har du tackat nej till Damkronorna?
– Jag har inte officiellt blivit erbjuden någon plats i Damkronorna. Jag vet att det pratades om det via Ulf Engman, men vi var väl mer inne på att fokusera på det jobb jag har här i klubben.
Hade du tackat ja?
– Självklart hade det varit jätteroligt, men samtidigt känner jag att det är viktigt att jag försöker göra ett bra jobb med de målvakter jag har här. Jag har inte varit så involverad i damhockeyn och jag hade nog velat känna att jag hade kredd där för att ta mig an ett sånt uppdrag.
Vad drömmer du om?
– Inom Luleå Hockey är det att få till en riktigt bra verksamhet där man verkligen kan känna att ”om man kommer hit som ung målvakt och så går man genom hela vår utvecklingsstege så kommer man att kunna gå vidare till allsvenskan, SHL eller kanske NHL”.
Du vill inte själv dit?
– Till SHL?
Ja.
– Det känns inte som ett beslut jag skulle kunna fatta, utan det är i sådana fall omständigheter som skulle göra det. Det är inget jag går runt och tänker på utan jag fokuserar på de uppdrag jag har. Självklart hade det varit jätteroligt att jobba heltid med hockey, men det tror jag skulle gå även på junior- och ungdomssidan – på sikt. Jag tror inte att det är i närheten nu att vi skulle få en heltidsanställd juniormålvaktstränare, men självklart hade det varit roligt, säger Blomquist och fortsätter:
– Om jag ska säga ett mål som verkligen är upp till mig, som jag kan driva och som jag kan pusha för så är det verkligen att få vår verksamhet att bli jättebra ända från... Jag kan tycka att vi har en bra verksamhet på junior men vi skulle ju helst vilja ha målvaktstränare på alla lag, hela vägen ner. Och än så länge är vi ganska långt ifrån det, vi skulle behöva utbilda många fler målvaktstränare som kan ta hand om även de riktigt unga målvakterna.
Du får se till att bana väg och bli den första kvinnliga målvaktstränaren i SHL.
– Ja, kanske det. Jag känner att jag har bra förtroende på juniorsidan och självklart skulle det vara jätteroligt om chansen dök upp nån gång i framtiden. Samtidigt finns det många duktiga målvaktstränare i landet så det är hård konkurrens och det gäller att hela tiden bevisa vad man kan.
Luleå Hockeys utvecklingschef Ulf Engman ser en framtid för henne i klubbens a-lag.
– Hon har utvecklats jättemycket i sitt ledarskap och tagit kliv för kliv i våra lag och personligen tycker jag att hon redan nu är redo att vara på den allra högsta nivån när den chansen dyker upp, säger Engman.
Hon fick en förfrågan från Damkronorna som fastnade på ditt bord.
– Det beror på hur man ser det. Jag pratade med henne och sa att hon gärna kan ta det, men jag tycker att det är rätt för henne att verkligen prova och se hur långt hon når här. Damhockeyn finns alltid kvar och den tiden kan komma sen, för jag tror att om man vill nå SHL så smäller det ännu högre att till att börja med producera målvakter dit.