För den stora massan är han doldisen som i våras presenterades som ny herrtränare i det svenska skidlandslaget.
Men inom skidsverige och bland de mer intresserade är Fredrik Uusitalo ett välkänt namn. Som ung var han en talang utöver det vanliga som gjorde fina resultat i Muodoslompolo skol-IF:s klubbdress och senare, under gymnasieåren, i Sollefteå SK.
Som 18-åring var han fyra och tia vid junior-VM (2003) och i slutet av säsongen debuterade han i världscupen med en 62:a plats i Borlänges fristilssprint.
Sedan blev det ytterligare sju VC-starter, med en 14:e plats i fristilssprint som bästa resultat, innan han 2012 lade av redan som 27-åring.
– Givetvis var målsättningen att bli etablerad i ett A-landslag, säger 34-åringen till Sporten.
– Jag gav det en ärlig chans fram till 2012. Jag har aldrig ångrat att jag slutade tidigt, även fast jag har ett brinnande hjärta för sporten.
Han fortsätter:
– Allting ska klaffa och det är tufft där uppe i världstoppen. För mig var sprint det som gick bäst internationellt, men det var tufft att bara ta sig ut.
Men sedan han tog beslutet att placera skidorna på hyllan under våren 2012 har det varit allt annat än tufft. Muodoslompolo-sonen har gjort en spännande tränarresa som inleddes i hans nya hemstad Östersund.
– När jag slutade började jag arbeta på skiduniversitet i Östersund samtidigt som jag tränade det paralympiska skidlaget hela vägen över OS i Sotji (2014), säger Fredrik Uusitalo.
2016 tog han nästa steg i sin tränarkarriär när han ersatte Tobias Långberg som ansvarig för utvecklingslandslaget i skidor.
– Och nu är jag här, säger Uusitalo med ett stort leende.
Det var förbundskaptenen Rikard Grip som plockade in honom. Framför allt på grund av att Sveriges herrar är inne i ett generationsskifte sedan åkare som exempelvis Johan Olsson, Marcus Hellner och Anders Södergren har slutat.
– Det är jätteroligt och det känns fantastiskt kul att jag har fått den här chansen att jobba med både aktiva och ledare i den här staben, säger Fredrik Uusitalo och fortsätter:
– Jag blir inspirerad av de jag jobbar med. Alla vill framåt och är beredda att lägga ned mycket tid och energi. Både ledare och aktiva har det drivet.
Efter lite mer en ett halvår på sin nya tjänst har 34-åringen hittat sin roll i gruppen.
– Jag är nog den som har idéer som är lite "outside the box". Lite idéspruta kan jag vara, säger han och ger ett exempel.
– Det kan vara ett träningspass när jag säger: "Okej, det fanns inga koner, men vi kan kasta in lite snöklimpar i stället som vi kan hoppa över." Jag är den som kan ge träningen en extra krydda genom att göra något helt oväntat.
Energi är något Fredrik Uusitalo verkar ha i överflöd. Under intervjun talar han inlevelsefullt om det mesta och kollegorna i landslagsledningen kan alla skriva under på att Uusitalo är ett riktigt energiknippe.
– Det får inte bli slentrian i det vi håller på med. Då blir det lätt en grådassig vardag, jag tror det behövs go och energi, säger han och fortsätter:
– Givetvis ska man vara trygg i de rutiner man har och jobba med kontinuitet. Men man kan tvista i det ibland för att ge vardagen en extra krydda.
Fredrik Uusitalo bor numera på Frösön i Östersund med sin fru Anna Maria Uusitalo (tidigare landslagsskidskytten från Östersund, som hette Nilsson som ogift).
– Jag hittade kärleken i Östersund och blev kvar där. Så jag är jämtlänning sedan dess, säger Uusitalo och fortsätter:
– Jag är norrbottning i urgrunden, men jag trivs i Östersund. Jag behöver ingen större stad, jag är ingen storstadskille.
Julen firade han, sin vana trogen i Norrbotten. 34-åringen utesluter inte att han kanske en gång bosätter sig i hembyn.
– Man ska aldrig säga aldrig. Varje gång jag kommer hem till Muodoslompolo känns det som att jag är hem för sällan. Jag trivs varje gång jag är hemma och sedan har jag syster, mamma och pappa kvar hemma i Pajala kommun.
Det lyser om Uusitalos ögon när han får prata om barndomen och ungdomsåren i Muodoslompolo skol-IF.
– Doris Tuvehed som drev skol-IF har otroligt stor del i mitt idrottsliv. Hon har gjort oerhört mycket bra för barn och ungdomar där runt omkring, säger han och fortsätter:
– Nu har skolan tyvärr lagts ner och det bor väl ungefär 60 personer i byn. Vi var kanske 20 fler när jag var ung och skolan fylldes på med barn från andra byar och det gav liv och rörelse. Det är fina minnen.
Fredrik Uusitalo menar att han även kan sakna känslan av att stå på startlinjen i ett skidlopp.
– Framför allt känslan av att vara i riktigt bra form, säger han och fortsätter:
– Men att vara tränare är också en form av tävling, jag får adrenalin även som coach. Jag kan bli minst lika glad över att se framsteg hos en individ. Om det är någon som kliver upp på pallen eller går från 30:e till 20:e plats spelar ingen roll. Jag gillar att se utveckling, det är det jag brinner mest för just nu.
Fredrik Uusitalo har bra koll på återväxten bland skidåkare i Sverige. Det gäller även i landets norra delar.
– Vi har ett gäng norrbottningar som är på framfart. Det finns många starka klubbar och ett gymnasium i Gällivare som gör det bra, säger han utan att nämna några namn.
– Att kommentera exakta åkare har jag inte nog med insyn för. Men jag har koll. Det gäller bara att skynda långsamt.
När det gäller Norrbotten menar han att det är otroligt viktigt med förebilder för alla unga skidåkare med ambitioner.
– Jag tror att det är jätteviktigt att Charlotte Kalla är där uppifrån. Det gör mycket, exempelvis för åkarna på skidgymnasiet.