Jag var väldigt spänd av förväntan över vad Therese Johaugs återkomst betyder för Charlotte Kalla.
Visst, norskan vann med 22,5 sekunder marginal.
Men loppet visade att Charlotte Kalla kommer att ge henne en ordentlig match i vinter.
Kalla såg riktigt, riktigt vass ut. Åkningen var avslappnad, metodisk och oerhört förtroendeingivande. Hennes insats rätade ut alla mina frågetecken till utropstecken.
Charlotte Kalla kommer att stå på prispallen vid flera tillfällen denna säsong. Det är jag säker på.
Att hon dessutom plockar en andraplats trots ett fall efter 400 meter gör att jag blir ännu mer imponerad.
Att hon kliver upp direkt och genomför loppet som att ingenting har hänt visar på att hon har ett ordenligt självförtroende och lugn inom sig. Hennes rutin kommer bli ett av hennes vapen denna vinter.
Sedan kan jag inte låta bli att imponeras över Sveriges bredd på damsidan. Vilket lag blågult har. Två lopp och fyra pallplatser är sagolikt bra. Det finns rutin i åkare som Ida Ingemarsdotter, 33, och Charlotte Kalla, 31. Samt mängder av spännande framtidsnamn som 21-åriga Ebba Andersson och 20-åriga Moa Lundgren. Det är inte nog med det. Där mellan finns uppstickare som lördagens sprinttvåa Maja Dahlqvist, 24.
En sak är säker. När förbundskaptenen Rikard Grip har råd att lämna det 19-åriga stjärnskottet Frida Karlsson utanför truppen har övriga norrbottniska åkare en oerhört tuff uppgift framför sig i vinter. Vill de tillbaka till världscupen så kommer det att krävas stordåd.