Ja, ni kan ju historien. Luleå Hockey har tre målvakter borta på skadelistan.
Plötsligt står Samuel Ward och vaktar målet i den gula bortatröjan.
– Det har gått fort att komma hit men jag kan lika fort vara tillbaka i Asplöven igen, säger han.
Asplöven, ja. Där var han ju andremålvakt och nu har han precis vunnit sin första match i SHL efter att bara ha släppt in ett enda mål.
Premiären borta mot Frölunda två dagar innan var inte lika rolig.
– Vi släppte ju in flera självmål i princip. Det gällde att tänka bort den matchen och tänka på den här i stället.
Det började si så där, milt sagt.
– Djurgården hade bara två skott på mål i första perioden och det första gick in…
Det var ingen lätt situation för Samuel Ward, som var på väg ner för att stoppa pucken.
– Den tar på hälen på en backs skridsko och så går den upp i stället.
Nåväl. Det var samma sak där. Tänka bort, tänka framåt.
Till nästa anfall. Och nästa. Men de kom inte så ofta.
Luleås defensiv var tät och man vann skotten med 25–16.
– Killarna gjorde jobbet enkelt för mig, säger Samuel Ward och njuter.
Ja, och framåt löste det sig också. Luleå kvitterade innan första pausen genom Christopher Mastomäki.
Det var hans första mål i SHL-sammanhang. Och Brendan Mikkelson kämpade in segerpucken redan i andra perioden.
Längst bak var det egentligen inte särskilt oroligt på hela sista perioden.
De chanser som Djurgården fick – två, sju och sju skott i de olika perioderna, alltså – var inte särskilt farliga.
– Det gällde bara för mig att tänka på att hålla mig tät så ingen puck slipper igenom.
Han har fokuserat på att ställa om till det tuffare spelet i SHL.
– Jag har funderat på hur stort är hoppet? Hur mycket fortare går det? Hur mycket mer kvalitet skiljer det?
Nu vet han svaren. Skillnaderna är inte större än att Samuel Ward klarar av det.
Och att han, nyss bänknötare i Asplöven, faktiskt är med och bidrar till Luleås lyft i SHL.
– Det är en skön känsla att vara en del av det här laget och känna att vi har vänt det här nu. Det har varit kul att få vara med om det.
Vill du stanna i Luleå?
– Självklart vill jag det men det är inget jag tänker på. Det är bara att köra på.