Fiskeprofilen Dan Mella från Kiruna. Här på stugverandan invid Torneälven i Anttis.
Dan Mella är fiskeentusiast och företagare. Han har varit med om åren då laxbeståndet i Tornedalen var extremlågt och han såg laxen komma tillbaka under 90-talet.
Vi går till bron. Han glömmer aldrig 1996 då älven kokade av lax som samlades vid bron här i byn Anttis.
– De skyggar skuggan som kommer av bron. Då samlas de här, till slut kommer någon som är modigare än de andra som vågar sticka och då följer de andra efter.
Det har varit så mycket diskussioner kring hur laxen mår. Jag hoppas att kameran här kan hjälpa forskarna att få svar.
Dan Mella
fiskeentreprenör
På plats i Anttis är forskare från Statens veterinärmedicinska anstalt. Efter laxåren 2014 och 2016 då man fann många sjuka laxar så växte behovet av att kontrollera laxhälsan.
Hudblödningar på lax, från tidigare år. Forskarna misstänker en borrelialiknande bakterie.
Det var i ett samtal under ett laxseminarium, som Dan Mella lyfte sin idé om en kamera på bron i Anttis.
I slutet av juni väntas laxarna komma. Då ser man dem från bron.
– Den stora ansamlingen av lax här är i slutet av juni, laxen är ganska punktlig. Man ser dem jättetydligt. Jag hade filmat lax från bron och pratade med Charlotte om den här idén, berättar han.
Forskare och fiskare på väg mot bron för att se om kameran sitter bra.
Det var för två år sedan och nu har en kamera monterats upp på undersidan av bron. Vi följer med Charlotte Axén, som är tillförordnad statsveterinär och chef för SVA:s fisksektion, upp under bron.
Sedan 2020 har SVA ett årligt uppdrag från Havs- och vattenmyndigheten att övervaka fiskhälsan. Torneälven bevakas tillsammans med finska livsmedelsverket med forskningsmedel som kommer från sålda fiskekort.
– När det blir stora populationer och när laxen går tätare är det större risk att smittor förs över mellan fiskarna. Kameran kommer bli ett jättebra komplement till provtagningarna. Om det här kommer att fungera så kan vi i princip övervaka varenda lax som går upp i den svenska grenen av Torneälven.
"Det känns spännande och viktigt att kunna ha en sådan här övervakning"
Charlotte Axén, SVA.
Forskare och fiskare hoppas att projektet med kameran ska fungera.
Kameran är satt på brons undersida. Eventuellt flyttas den, för att få bra översikt över laxarna.
– I den bästa av världar, om allt det här fungerar smärtfritt från start, då har vi sökt forskningsmedel för att träna en AI så vi ska slippa sitta och läsa alla filmsekvenser manuellt, berättar Charlotte Axén.
Dan Mella glömmer aldrig första gången han såg laxarna samlas i älven framför bron. "Det var 1996 och min pappa ringde och sa åt mig att komma hit".
Dan Mella är på ovansidan av bron och konstaterar att kameran sitter lite fel. De ska flytta den dit det är grunt.
Tittar man ner ser man tydligt stenarna och botten. Han visar filmklipp på laxar som stannat till just framför bron och som väntar på att någon modig lax ska våga simma mot skuggan.
Om kamerabevakningen i Anttis fungerar så får forskarna också veta hur mycket lax som går upp i svenska grenen av Torneälven.
Lång tradition av laxfiske i Tornedalen.
– Vi vet att många är intresserade av det och det har ju varit så mycket diskussioner om hur laxen mår och vad det beror på. Jag tror det här kan bidra till att hjälpa forskarna, säger han och tittar ner mot älvfåran.
Det finns många orsaker till sjukdomar på lax. När det gäller svampangrepp är många gånger skador på laxen en grundorsak till angreppen, hudblödningar och sår. Varmare vattentemperaturer är också ett stort problem. Men forskarna tror att det finns en annan orsak till hudblödningar på laxen, en borrelialiknande bakterie som ställer till det. Något de tittat på tillsammans med danska forskare.
Samling i närheten av bron. De prover forskarna tagit på lax i år har sett bra ut. Men de vill vara beredda om det blir stora problem igen.
De tror på övervakningskameran i Anttis som ett bredare sätt att jobba med hälsoövervakningen.
–Ur ett djurvälfärdsperspektiv är det viktigt att om möjligt ersätta levande djur med andra metoder inom forskningen. Principen kallas 3R och det står för, på svenska, ersätt, minska, förfina. Att övervaka utan någon som helst påverkan på djuren är ett stort framsteg, säger Charlotte Axén.
Charlotte Axén, tillförordnad statsveterinär vid SVA.