”Frustrationen Ă€r jĂ€ttestor” – polisbristen i Norrbotten kvarstĂ„r

LuleÄ
LĂ€stid cirka 7 min

NÀr Julia Persson i Kalix mördades var nÀrmsta polis upptagen och istÀllet drogs en patrull frÄn LuleÄ.
NÀr de var framme var det för sent för att rÀdda Julias liv.
HÀndelsen Àr ett exempel pÄ det vÀrsta som kan hÀnda pÄ grund av polisbristen i Norrbotten. Men vad har dÄ hÀnt sedan 2019?
Regionpolischef Micael SÀll Lindahl ser bÄde ljus och mörker i rekryteringen.
– MalmfĂ€lten Ă€r som en lĂ„ngvarig molande huvudvĂ€rk, sĂ€ger han.

Norrbottens lÀn Àr 97 239 kvadratkilometer stort. Sveriges största. Norrbotten ingÄr tillsammans med VÀsterbotten, JÀmtland och VÀsternorrland i det som kallas polisregion nord.

I januari nÀsta Är ser region nord ut att nÄ mÄlet pÄ 2015 poliser.

– Jag hade kunnat ta hand om tusen poliser till, för vi ska tĂ€cka mer Ă€n halva Sveriges yta, dygnet runt, Ă„ret runt, alla dagar, sĂ€ger Micael SĂ€ll Lindahl.

– Jag har jobb till varenda en av dem.

Vi ska ÄtervÀnda till honom lite senare.

undefined
Regionpolischefen Micael SÀll Lindahl sÀger att polisregion nord varit framgÄngsrika i rekryteringen, men att det fortfarande finns utmaningar att rÀcka till för att tÀcka in halva Sveriges yta.

Efter mordet pÄ Julia Persson 24 april 2019 har familjen valt att inte medverka i media. NÀr NSD tar kontakt med dem avböjer de att delta, men sÀger att de Àr tacksamma att frÄgan lyfts igen. FrÄgan de avser Àr just den om polisbristen i glesbygden. De engagerade sig genom advokaten Karoliina Ikonen i bristen pÄ poliser i glesbygd. NÀr jag intervjuar henne sÄ frÄgar jag om hennes tankar kring polisbristen.

– Jag har svĂ„rt att uttala mig om det fanns nĂ„gra andra Ă€renden den dagen och tiden som var mer prioriterade. Men det borde vara naturligt att de fanns patruller tĂ€tare i Norrbotten. Men det kanske Ă€r ett önskedrömmande, sĂ€ger Ikonen och tillĂ€gger:

– Det Ă€r vad det Ă€r med glesbygden. Men det borde finnas en patrull nĂ€rvarande inom en viss radie som kan rycka ut.

NÀr det gÀller för allmÀnheten att ingripa nÀr de hör lÀgenhetsbrÄk pÄ sÀttet som skedde i Julias fall, sÄ vill Karoliina Ikonen vara försiktig att uttala sig.

– Det som faktiskt Ă€r viktigt, Ă€r dock att man vĂ€ljer att ringa polisen som grannen gör i det hĂ€r fallet. Och att nĂ€r samtalet kommer in sĂ„ finns en polis som fĂ„ngar upp allvaret och vidtar nödvĂ€ndiga Ă„tgĂ€rder. Det kan, som i det hĂ€r fallet vara vĂ€ldigt viktigt att agera snabbt. Det Ă€r viktigt bĂ„de för att rĂ€dda liv i stunden men ocksĂ„ för att kanske undvika att det gĂ„r sĂ„ lĂ„ngt som till dödligt vĂ„ld.

undefined
"Det Àr vad det Àr med glesbygden. Men det borde finnas en patrull nÀrvarande inom en viss radie som kan rycka ut", sÀger Karoliina Ikonen, advokat.

Åklagaren Lindha Strömberg drev mordet pĂ„ Julia Persson i rĂ€tten och gĂ€rningsmannen dömdes till 16 Ă„r i fĂ€ngelse.

– Det Ă€r naturligtvis alltid tragiskt nĂ€r polisen inte kommer pĂ„ plats direkt. Det finns ju sĂ„ mĂ„nga brott dĂ€r man inte hinner Ă„ka dit, det Ă€r klart det Ă€r tragiskt, sĂ€ger hon.

Hon vill dock inte spekulera i frÄgan om Julia Persson levt idag om patrullen kommit tidigare.

– Det vet jag ju ingenting om, vi vet inte exakt nĂ€r hon dog och sĂ„ vidare.

– Det Ă€r klart att man alltid vill att det skulle finnas en polispatrull tvĂ„ minuter bort, om det begĂ„s ett brott. Men den verkligheten lever vi ju inte. I synnerhet inte hĂ€r uppe, sĂ€ger Strömberg.

Hur ofta hÀnder det att polisen dröjer, upplever du?

– Jag har svĂ„rt att sĂ€ga hur ofta det Ă€r en faktor, men det Ă€r en faktor som finns. Men jag skulle sĂ€ga att de inte Ă€r bara hĂ€r uppe, utan Ă€ven i storstan om en stor hĂ€ndelse sker sĂ„ Ă€r det svĂ„rt att dra resurser. Det vore vĂ€l bra om det fanns lite mer polistĂ€thet, men vi har ett vĂ€ldigt stort omrĂ„de och vĂ€ldigt lite folk.

Vad tror du konsekvenserna av polisbristen blir?

– Jag kan inte sĂ€ga att jag sett sĂ„ stora konsekvenser som i Julias fall i nĂ„got annat Ă€rende. Men har man inte tillrĂ€ckligt med poliser kan de inte förhindra brott och dĂ„ kanske folk sĂ€ger att de mĂ„ste ta saken i egna hĂ€nder och det vore en olycklig utveckling.

undefined
Lindha Strömberg, vice chefsÄklagare vid Äklagarkammaren i LuleÄ.

2019 blev det en riksnyhet att polisen dröjde en timme och 14 minuter innan de var pĂ„ plats i Julias lĂ€genhet. Regionpolischefen Micael SĂ€ll Lindahl medverkade i radio och tv nĂ€r mordet uppmĂ€rksammades. Över fem Ă„r har passerat men problemet med polisbrist i glesbygd Ă€r fortfarande verklighet.

Micael SÀll Lindahl minns hÀndelsen fortfarande.

– Frustrationen Ă€r jĂ€ttestor hos oss alla. Bara för patrullen, att vara pĂ„ vĂ€g till en sĂ„dan plats och veta att det Ă€r sĂ„ sent. Det Ă€r hemskt.

PĂ„ pappret har det dock gĂ„tt Ă„t rĂ€tt hĂ„ll med rekryteringen vid en första anblick. SĂ€ll Lindahl sĂ€ger att sedan 2021 har 195 nya poliser tillkommit pĂ„ lokalpolisomrĂ„dena i region nord. 

– Vi har störst andel resurser i yttre tjĂ€nst av alla regioner. Bekymret för oss Ă€r att vi ska tĂ€cka mer Ă€n halva Sverige, sĂ€ger SĂ€ll Lindahl.

I Norrbotten har rekryteringen gĂ„tt bĂ€st i PiteĂ„, LuleĂ„ och Boden. Även Arjeplog, ÖvertorneĂ„ 01och Kalix kan rĂ€kna in nya poliser.

– Men det gĂ„r inte lika bra i t ex Pajala, sĂ€ger Micael SĂ€ll Lindahl.

undefined
PÄ vissa orter, som i Haparanda dÀr Tullverket har verksamhet, finns det flera arbetsgivare som har samma rekryteringsbas som polisen.

I MalmfÀlten Àr det, som för mÄnga andra yrken Àn de som kopplas till gruvan, otroliga rekryteringssvÄrigheter. Micael SÀll Lindahl Àr inte sÀllan frisprÄkig.

– MalmfĂ€lten Ă€r som en lĂ„ngvarig molande huvudvĂ€rk ur ett personalförsörjningsperspektiv. Ungdomarna fĂ„r för bra betalt av LKAB. Det Ă€r jĂ€ttesvĂ„rt att rekrytera personal.

PÄ totalen ser regionen ut att nÄ mÄlet pÄ 2015 poliser till januari 2025. Men man Àr inte nöjda.

– Vi Ă€r inte dĂ€r vi ska, vi har inte lyckats pĂ„ alla orter. NĂ€r jag var med i tv 2020 sĂ„ var Kalix och ÖvertorneĂ„ inte sĂ„ framgĂ„ngsrika. DĂ€r har vi lyckats nu.

Varför lyckas ni nÄ mÄlet pÄ 2015 poliser?

– PĂ„ totalen Ă€r vi en attraktiv arbetsgivare och vi har ocksĂ„ lyckats ta tillbaka de som jobbat med annat i nĂ„gra Ă„r. Sedan har vi lĂ„g personalomsĂ€ttning, vilket Ă€r ett tecken pĂ„ att folk trivs ganska bra. Polislönerna har ocksĂ„ höjts sedan dess.

undefined

MalmfÀlten Àr som en lÄngvarig molande huvudvÀrk ur ett personalförsörjningsperspektiv

Micael SĂ€ll Lindahl

Regionpolischef

En konsekvens av den massiva rekryteringen och mĂ„let med 10 000 fler polisanstĂ€llda till 2024 Ă€r naturlig: MĂ„nga poliser Ă€r nya och dĂ€rmed oerfarna.

– Vi har mycket ung personal som inte har sĂ„ mĂ„nga mil i kroppen. Men bĂ€sta tiden att sĂ„ ett trĂ€d Ă€r för 20 Ă„r sedan, nĂ€st bĂ€sta Ă€r idag, sĂ€ger Micael SĂ€ll Lindahl och hamrar hem liknelsen:

– Konsekvensen Ă€r att du kommer ha mycket ungskog och vi fĂ„r inte ut full effekt pĂ„ dem i början. Men de kommer att lĂ€ra sig jobbet.

En del av polisreformen Ă„r 2015 innebar ocksĂ„ att de lokala polisomrĂ„dena förstĂ€rker varandra pĂ„ ett annat sĂ€tt. Poliser frĂ„n PiteĂ„ kan stĂ€rka upp polisen i Östra Norrbotten och vice versa.

– FrĂ„n LuleĂ„, PiteĂ„ och Boden, de orter dĂ€r vi haft lĂ€ttast att rekrytera sĂ„ förstĂ€rker vi vĂ€ldigt mycket till östra men framförallt till MalmfĂ€lten.

I fallet med Julia Persson, fanns endast en patrull i Östra Norrbotten och den var upptagen. 

Hur ser det problemet ut idag, med enstaka patruller?

– Den utmaningen har vi kvar, du kan aldrig organisera bort geografi och i vissa kommuner Ă€r avstĂ„nden gigantiska. Men vi har blivit fler tillgĂ€ngliga bilar pĂ„ totalen. Sommarplaneringen ser inte lika tuff ut och vi har en bĂ€ttre tillgĂ€nglighet, sĂ€ger Micael SĂ€ll Lindahl.

– Det lyser inte rött hela tiden i kontrollrummet.

– Kiruna Ă€r en av topp tre kommuner i landet med lĂ€gst arbetslöshet, extremt höga löner för att bara ha gĂ„tt ut gymnasiet och sen dessutom en demografi dĂ€r det inte finns nĂ„gon större kultur att lĂ€sa vidare. Det Ă€r mĂ„nga faktorer som gör det extra svĂ„rt med MalmfĂ€lten, sĂ€ger Micael SĂ€ll Lindahl.

Problemet Àr inte isolerat till polisen, menar han.

– Det Ă€r alldeles för mĂ„nga elever som idag inte gĂ„r ut gymnasiet med fĂ€rdiga betyg. De kommer inte blir lĂ€rare, sjuksköterskor eller poliser. Det Ă€r inte bara vi som har det hĂ€r bekymret.

– Om vi inte gör nĂ„got med skolan sĂ„ Ă€r det hĂ€r en tickande bomb.

undefined

Men kan vi fÄ en eller tvÄ till poliser till en liten ort sÄ gör det en jÀkla skillnad

Micael SĂ€ll Lindahl

Regionpolischef

Samtidigt sÀger Micael SÀll Lindahl att norra Norrbotten blir allt viktigare att ha polisnÀrvaro i och med Nato-intrÀdet. Esrange, flygplatsen i Kiruna, nÀrheten till Narvik, tung industri och sÄ vidare.

– Sen har du bostadsfrĂ„gan. Vi har haft intresserade som t ex velat till Kiruna men inte kunnat lösa bostadsfrĂ„gan.

Just nĂ€r lokala bostadsbolag kunnat förmedla bostĂ€der till poliser som Ă€r beredda att flytta har det rönt framgĂ„ng pĂ„ flera svĂ„rrekryterade orter i landet. 

I nÀrtid sÀtter polisen ett stort hopp till den sÄ kallade distanspolisutbildningen, DPU, nÀr det gÀller svÄrrekryterade omrÄden.

– UtgĂ„ngspunkten Ă€r att ta nĂ„gon som Ă€r etablerad pĂ„ en ort. En person som Ă€r intresserad att bli polis men kanske har barn, partner och bor i ett hus och som inte kan flytta för att plugga.

– DĂ„ kan lösningen vara DPU, att lĂ€sa pĂ„ deltid och genomföra utbildningen i den takten. Blir man dĂ„ godkĂ€nt Ă€r man garanterad arbete pĂ„ den orten, sĂ€ger Micael SĂ€ll Lindahl.

Nyligen lyckades polisregion nord pÄ det sÀttet rekrytera tvÄ poliser till Sorsele i VÀsterbotten, en kommun med cirka 2300 invÄnare.

– Vi har fler svĂ„rrekryterade orter dĂ€r vi fĂ„tt trĂ€ff pĂ„ det sĂ€ttet, sen Ă€r det inte en lösning pĂ„ allt. Men kan vi fĂ„ en eller tvĂ„ till poliser till en liten ort sĂ„ gör det en jĂ€kla skillnad.