Anna-Lena tog hand om renkalvarna Násti och Mánnu efter att deras mammor övergivit dem. De matades med nappflaska. För att kunna vara inomhus fick de ha blöjor.
På älgfarmen nära Lansån några mil norr om centrala Överkalix strövar Linnea, Frans och tre andra vuxna älgar i hägnet bland tallarna. Men också en några veckor gammal kalv. I mer än två decennier har tusentals besökare årligen vallfärdat hit från när och fjärran för att se och lära sig mer om de mäktiga djuren, enligt ägarna.
Men nu tyder mycket på att det snart kan vara slut.
– Älgarnas ägare kan inte längre ha kvar dem. Så tanken har varit att jag ska ta över. Tyvärr ser det mörkt ut nu, säger Anna-Lena Kaati – men kan ändå inte låta bli att le när en av skogens konungar, eller möjligen drottningar, nappar åt sig en smaskig, spädgrön björkruska ur hennes hand.
Vissa känner säkert igen Anna-Lena som den som räddade livet på de små renkalvarna Násti och Mánnu för några år sedan. Efter att deras mammor övergett dem lät Anna-Lena dem tillfälligt flytta in i hennes och hennes familjs hus. Under en tid var det sedan fullt upp med flaskmatning, blöjbyten (!) och turer till skogen för att samla lav.
Renkalvarna Násti och Mánnu blev rikskändisar då många medier ville berätta deras hjärtknipande historia.
Kort innan dess hade Anna-Lena startat upp en renfarm. En besöksverksamhet som växt sig allt större och i dag även sysselsätter hennes man. När de nyligen erbjöds att ta över Anna-Lenas svärfars gård i skogsnära byn Lansån, bara några kilometer härifrån, beslöt de sig därför för att tacka ja.
– På så sätt får renarna det ännu bättre, säger Anna-Lena.
Flytten hann dock inte ens bli klar innan nästa erbjudande kom – att ta över älgfarmen.
Mer mark behövs för att Anna-Lena Kaati ska kunna överta älgarna och älgfarmen. Annars försvinner verksamheten. Idag driver hon en renfarm.
Anna-Lena Kaati oroar sig för vad som ska hända med älgarna på älgfarmen. Tanken var att hon skulle ha övertagit verksamheten, om hon fått tag i mer mark.
– Ägarna känner ju till att jag är van vid en liknande verksamhet och sa att de vet att djuren skulle få det bra hos mig. Jag fick också veta att älgarna annars måste avlivas, säger Anna-Lena.
Efter en rejäl funderare kom hon fram till att det vore rena drömmen att bli en kombinerad ren- och älgmamma – bara det gick att få tag i den extra skogsmark som då behövs.
Direkt efteråt, i april, hörde hon därför av sig Sveaskog och bad att få köpa tio hektar av marken som angränsar till nya gården i norr.
Men de ville inte sälja.
Nyligen föddes en liten kalv på älgfarmen. Nu toroar sig Anna-Lena för vad som ska hända med den och de vuxna djuren.
I åratal har älgfarmen i Överkalix lockat besökare från när och fjärran. Men nu läggs den ned. "I värsta fall måste älgarna avlivas", säger Anna-Lena Kaati som hoppats på att ta över verksamheten.
– Däremot erbjöds jag att arrendera marken för 900 000 kronor på tio år. Men vi håller ju fortfarande på att arbeta upp verksamheten och har inte de pengarna. Dessutom ska skogen avverkas om tio år, och den skulle ju behövas för älgarna säger Anna-Lena som även fått löfte om att köpa en annan del på två hektar till renarna, bland vilka numera vuxna Násti och Mánnu ingår.
Nu oroar hon sig för vad som ska hända med älgarna.
Anna-Lena driver redan idag en renfarm. Efter en förfrågan kom hon fram till att det vore rena drömmen att få kombinera det med att även bli "älgmamma".
På älgfarmen några mil norr om centrala Överkalix finns Linnea, Frans och tre andra vuxna älgar, plus en liten kalv.
Kan mark köpas någon annanstans?
– Nej, den måste vara i anslutning till gården eftersom älgarna ska ha ständig tillsyn, säger Anna-Lena.
Jörgen Rokka som äger älgfarmen bekräftar att familjen inte längre kan ha kvar verksamheten, vilken idag är på familjens gård. Orsaken är enligt honom att hans 77-åriga pappa som alltid skött om älgarna inte längre klarar av det. Övriga familjen har redan fullt upp med andra verksamheter och jobb.
– Det är inte heller tillåtet att flytta älgarna utanför länet, och någon älgfarm som kan ta emot dem i Norrbotten finns inte, säger Jörgen Rokka.
Enligt Överkalix kommuns framtidschef Jessica Wennberg har älgfarmen haft ”jättestor betydelse” både för ortens och regionens besöksnäring genom åren. Dels för en unik inriktning men även för placeringen mitt i destinationsområdet.
Tusentals små och stora besökare vallfärdar årligen till älgfarmen i Överkalix. Hilda Mangi Rokka, 7 år och lillasyster Liv Mangi Rokka 4 år, bor på gården där farmen finns.
"Klart att det vore förödande", säger Överkalixkommuns framtidschef Jessica Wennberg utifrån hur besöksnäringen påverkas om älgfarmen läggs ner.
Vad betyder det för Överkalix om den försvinner?
– Klart att det vore förödande, med en besöksnäring som under senare år varit på en enorm frammarsch, säger Jessica Wennberg.
Från Sveaskog säger fastighetsansvarige Sören Åhlund att företaget försöker tillmötesgå olika intressen. Men att man fortfarande är ett aktiebolag med lönsamhetskrav, att ideella verksamheter kan ses på olika sätt men att samma marknadsprissättning gäller för all kommersiell verksamhet. I Lansån dras priset upp av att marken redan gallrats och planeras att slutavverkas om tio år.
Här bakom huset i Lansån hoppades Anna-Lena Kaati kunna ha älgarna och älgfarmen. Renarna ska vara på andra sidan.
Med tanke på de speciella omständigheterna och att älgarna annars avlivas, skulle ett undantag kunna göras här?
– Det är en svår fråga. Då måste vi frångå de normala sätten vi erbjuder olika aktörer. Jag ställer mig frågan vem som skulle kunna ta det beslutet, säger Sören Åhlund.
Kommer du att föra frågan vidare?
– Den är sedan tidigare diskuterad.