Pride är kärlek, glitter och glamour. Och stenhård kamp för demokrati och rättigheter.
Ofta tänker vi mest på det där första, det roliga. Vi har den lyxen. Men världen runt oss hårdnar.
I Viktor Orbáns Ungern är det sedan fyra år olagligt att sprida ”homosexuell eller transsexuell propaganda”. I mars i år förbjöds också Pride-parader.
Trots hot om kameror med ansiktsigenkänning och dryga böter genomfördes Budapest Pride förra helgen.
Hela två hundratusen människor trotsade förbudet och dansade genom staden för kärleken och för alla människors lika värde och rätt. Den största Pride-paraden i Ungerns historia.
Jag var inte där, men kompenserar med att åka till Pajala för att delta i Tornedalen Pride.
I Pajala är inte Pride förbjudet, inte heller någon annanstans i Sverige. Men det går utmärkt att pressa tillbaka rättigheter utan att lagstifta.
Skrämma, hota, håna och nedvärdera är effektiva verktyg.
Över allt finns inskränkta och rädda människor likt byborna i Änglagård när Helena Bergström och Rikard Wolff ofrivilligt dimper ner i deras idyll.
Men precis som i filmens värld så finns det också människor som tar ställning mot dumhet. Som går före och gör att flera vågar ta och ge plats.
Två sådana människor är Per Johansson och Eva Rova. De såg med oro hur politiker i Pajala började uttrycka sig negativt om Pride och HBTQ-rättigheter och då hissade de Prideflaggan utanför sitt hus i Sattajärvi utanför Pajala.
När flaggan revs ner hissade de den igen. Träget och öppet tog de kampen för alla människors lika värde och rätt.
För det fick de tidigare i år ta emot hederspris på den stora TV-sända QX-galan i Stockholm.
I helgen visade sig Pajala från sin allra bästa sida. Nej, kanske inte vädermässigt, men människorna och Tornedalen Pride mitt under Pajalas stora marknad.
Det var föreläsningar, aktiviteter i Regnbågstältet, sagostund med Miss Knapsu och en extra kärleksfull stämning mellan torgstånd och regnskurar.
Årets HBTQ-person Vanity Vain bjöd på show från Soltorgsscenen och så var det parad rakt genom Pajala marknad mitt på lördagen.
Det är något visst med Pride-parader. Jag har varit på många, både i runt om Sverige och utomlands. Jag blir både sprudlande glad, stolt och tårögd varje gång.
Efter att ha regnat i omgångar på förmiddagen så sprack det upp precis innan tåget avgick från Soltoget. Tornedalen Pride-parad blev en härlig manifestation i strålande sol.
– Det är alltid mycket kärlek i Pajala, säger Joakim Isaksson Markström, RFSL Luleå och norra Norrbottens län, som jag stötte på i vimlet.
Och nog var det kärlek, både i paraden och från marknadsbesökare runt om i Pajala.
Det är farligt att europeiska ledare förbjuder Pride och om lokala politiska makthavare sprider nedsättande omdömen om människor baserat på vem de älskar.
Tyvärr är det en trend. Den radikala och moralkonservativa högern är på frammarsch i världen. Hat och rädslan sprider sig.
Just därför är det än viktigare att vi samlas och visar att vi som vill ha ett mänskligare samhälle är fler.
Tack Tornedalen för att jag fick uppleva Pride här. Varm i hjärtat, stolt och inte så lite rörd rullar jag söderut efter några intensiva dagar.
Pride är kärlek, men också kamp både i Pajala och i Bulgarien.