Hotet om skolskjutningen uppmärksammades söndagen 14 oktober förra året. Klockan tolv måndagen den 15 oktober skulle det ske. En anmälan upprättades och en förundersökning inleddes.
Många blev rädda och en del elever stannade hemma från skolan på måndagen.
Polisen var på plats för att skapa trygghet. I samband med det berättade elever vem de trodde hade lagt ut hotet, en skolkamrat. När en av polismännen frågade honom erkände han. Han greps och misstänktes initialt för grovt olaga hot mot grupp. Han åtalades i januari för olaga hot.
Läs mer: Därför skrev han om skolskjutningen
Läs mer: Om vad som hände på skolan måndagen den 15:e oktober
Även om han har erkänt omständigheterna kring händelsen, så förnekade han brott. Han har sagt att han i senare meddelanden förklarat att hotet om skolskjutningen inte var allvarligt menat.
Tingsrätten frikänner ynglingen även om det står klart att det var han som lade ut meddelandet om skolskjutningen och som fick stor spridning på sociala medier.
Rätten anser att meddelandet var ämnat att framkalla allvarlig fruktan med tanke på våldsdåd på skolor i världen och Sverige. Den bedömer dock att det bara är en av fyra målsägare, en anställd på skolan, som kan anses ha uppfattat meddelandet som hotfullt.
Tingsrätten hänvisar till ett rättsfall i hovrätten 2017. För att någon ska kunna dömas för olaga hot krävs att en eller flera personer utsätts för hot, uppger domstolen.
Den anser att tonåringens meddelande var riktat mot en så vid och obestämd krets att det inte innefattade ett uttalat hot mot någon eller några utpekade personer. Därför frikänns han.
Vice chefsåklagare Anna Bergström hade hand om fallet i Luleå tingsrätt vid huvudförhandlingen, men det var en annan åklagare som hade väckt åtalet. .
Målet avgjordes i början av februari.
Vad anser du om domen?
– De hänvisar till ett rättsfall från en hovrätt. Så länge inte frågan är prövad av Högsta domstolen så har hovrättsfallen en viss prejudicerande verkan. Jag kan köpa resonemanget att rätten gör den bedömningen som hovrätten har gjort, det vill säga att det är en ospecifik målgrupp.
När tingsrätten hänvisar till ett annat rättsfall menar Anna Bergström att hon inte mer än kan acceptera att en domstol gjort den bedömningen tidigare.
Följden av domstolens resonemang blir ju att det är fritt fram att hota skolor?
– Ja, men det de säger är väl egentligen att det inte är att anse som olaga hot, utan att det däremot kan anses som ett falskt larm.
Hon menar att det är något man får ta med sig i framtiden när man ska stämma någon för ett liknande brott och då i stället åtalar för falskt larm.
Du vill inte pröva falskt larm?
– Nej, jag tänker inte överklaga i det här fallet. Det får man pröva om det kommer ett nytt fall, säger Anna Bergström.