Vårdutbildade asylsökande får chans till praktik

Landstingets arbete för att fånga upp asylsökande med vårdutbildning vidareutvecklas. Hittills har de haft tolv praktikanter. "Ur rekryteringssynpunkt så är det här en långsiktig rekrytering. När vi får in en praktikant kan det sedan dröja flera år innan de är på plats", säger Magdalena Lundh, hr-specialist.

BEHÖVER MÅNGA. ”Ur ett långsiktigt perspektiv så är det givetvis en rekrytering och det behöver vi. Vi behöver få in många”, säger Magdalena Lundh, hr-specialist på landstinget.

BEHÖVER MÅNGA. ”Ur ett långsiktigt perspektiv så är det givetvis en rekrytering och det behöver vi. Vi behöver få in många”, säger Magdalena Lundh, hr-specialist på landstinget.

Foto: Bertil Ericson / TT

BODEN2016-02-04 07:00

NSD skrev förra året om samarbetsprojektet mellan landstinget och Migrationsverket. Då höll de på att placera tre asylsökande med vårdutbildning, en tandläkare och två läkare.

Läs mer: Landstinget rekryterar vårdpersonal bland asylsökande

På frågan hur projeketet fortskrider, svarar Magdalena Lundh.

– Vi har gjort en sammanställning och ser att vi haft totalt tolv praktikanter från i våras till nu. De har varit placerade på olika verksamheter och orter i länet. De flesta har haft praktik i sex månader, men det har varierat lite

Hon förklarar att de går bredvid ordinarie personal.

– En del har varit på olika ställen och någon har varit på samma arbetsplats. Vi har bra erfarenheter. Det har fungerat bra och vi har fått en utvärdering av cheferna. Den uppfattning jag har är att personerna som varit inne på praktik har tyckt att det har varit bra. De får ju möjlighet att se hur vården fungerar. Och det blir ju även språkpraktik. Så det är två vinster med det för personerna, säger Magdalena Lundh.

Hon tillägger att även landstinget lär sig mycket, även om de har lång erfarenhet av utlandsrekrytering på läkarsidan.

– Ur ett långsiktigt perspektiv så är det givetvis en rekrytering och det behöver vi. Vi behöver få in många, säger Magdalena Lundh, som påpekar att det samtidigt är en integrations- och samhällsfråga.

– Vi har ett ansvar och är en stor arbetsgivare. Det tycker vi är viktigt så det här är en kombination av vårt syfte och det stora samhällsansvar vi har.

Magdalena Lundh säger att vinningen med projektet är att de får in praktikanterna i ett tidigt skede.

– De får själva kunskap om vad svensk sjukvård innebär och hur det skiljer sig från där de kommer ifrån och vad är det de behöver komplettera.

Arbetet har förändrats under resans gång. Samarbetet med Migrationsverket fortgår och håller på att utvecklas ännu mer för att hitta bra och snabba lösningar tillsammans.

– Då är det både fokus på att faktiskt hitta personer med rätt kompetens, att vi får reda på att de här personerna finns i länet, och att se hur vi efter praktiken kan använda tiden på ett bra sätt. Det vill säga, hur kan vi anställa dem i våra verksamheter? Det ser vi över och jobbar med just nu och därför kan jag inte säga mer om det i dag.

Magdalena Lundh säger att de förändringar socialstyrelsen är på väg att göra kommer att förenkla för dem. (Se artikeln intill.)

– Men vi kan göra det vi kan under tiden de väntar på sin legitimation.

Legitimation vårdyrken

21 yrken har legitimation, bland annat läkare, apotekare, arbetsterapeuter, sjuksköterskor, barnmorskor, tandläkare, logopeder och dietister.

Man kan få svensk legitimation på tre sätt; antingen att man har en svensk utbildning, en utbildning inom EU eller utanför EU.

Inom EU finns det ett direktiv för dem som är utbildade där om erkännande av yrkeskvalifikationer. Har man examensbevis och är behörig att utöva yrket då fattar socialstyrelsen beslut om legitimation. Från det att ansökan är komplett har de tre månader på sig att fatta beslut. De handläggningstiderna har förkortats lite grann för man håller på att se över direktivet.

Processen för dem med vårdutbildning utanför EU är mer komplicerad. (Se artikel intill.)

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om