NSD har berättat om situationen på ett av Gällivares äldreboenden, efter Karl-Åke Isakssons larm om hot, våld och brister i hygienen. Orsaken är en demenssjuk person som sprider skräck bland sina grannar med sitt utåtagerande och ofta aggressiva beteende.
Det har pågått i 1,5 års tid och situationen är välkänd hos ledningen. Ändå fortgår den och några synliga åtgärder har inte vidtagits, enligt Annika Mayer, vars mamma blev utsatt nu i mars.
– Det är fruktansvärt att veta att min mamma har det så här. Jag bor själv i Göteborg och kan inte besöka henne så ofta, men varje gång jag kommer till boendet får jag gå in en annan väg än vanliga, för att undvika den här personen. Det har varit så länge.
Hennes mamma är 89 år gammal. Hon har en demensdiagnos och sitter i rullstol, men hon känner igen sina anhöriga och personalen och har flera gånger uttryckt rädsla och oro för att utsättas för sin aggressiva granne.
– Det är bara en tidsfråga innan någon blir allvarligt skadad. Det här är fruktansvärt för personalen som jobbar på avdelningen. Ett skyddsombud kan ju begära ett skyddsstopp och stoppa allt arbete, men hur skulle det gå till på ett äldreboende? Någon måste ju ta hand om dem som bor där, säger Annika Mayer.
Hon polisanmälde det som hennes mamma utsattes för och gjorde även en anmälan till patientnämnden, där hon väntar på svar för att sedan kunna göra en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo.
– Det är en outhärdlig miljö. Min moster, som besöker mamma ofta, upprörs av hur det är på avdelningen, där personalen gör så mycket för att försöka skapa trivsel för de gamla. De har tvingats plocka bort gardiner, blommor och tavlor, det har blivit en väldigt deppig miljö.
Karl-Åke Isaksson beskrev hur han och de andra boende måste gå över och äta på en annan avdelning, när lukten av avföring blir för påträngande. Även Annika Mayer reagerar över detta.
– Min mamma vill helst äta inne på sitt rum numera och det blir ju en ofrivillig isolering. Jag tänker också på den psykiska press det innebär för personal och boende, att vistas i lokaler där det ständigt luktar avföring. De äldre har ju nog svårt med aptiten och att få i sig mat.
Eftersom hennes mamma inte skadades fysiskt blev brottsrubriceringen i polisanmälan ofredande och inte misshandel. När hon meddelade Johan Apelqvist, avdelningschef för vård och omsorg i Gällivare kommun om polisanmälan, fick hon till svar att det inte var hennes sak att bry sig om personalens arbetsmiljö.
– Men det är ju även mammas boendemiljö och livsmiljö. Även de som jobbar blir utsatta och slagna. Tänk att behöva gå och vara rädd på sin arbetsplats hela tiden.
Enligt Johan Apelqvist ska ingen behöva känna sig otrygg i sitt hem. Han svarar på NSD:s frågor via mejl.
– Ingen ska utsättas för våld. Men ibland blir det komplext när människor med olika behov ska bo i våra verksamheter och alla har rätt till den vård och omsorg de behöver.
Enligt honom följs de åtgärdsplaner som kommunen har tagit fram upp och utvärderas. En viss förbättring av situationen har också skett, menar han.
– Vi har involverat flera olika roller/kompetenser för att verkligen försöka skapa en förbättring. Vi är givetvis inte nöjda med situationen förrän alla boende och anställda känner sig trygga och tillfreds med sin vardag.