Jokkmokk, en liten glesbygdskommun med snabbt åldrande befolkning och som tagit emot många flyktingar, tillhör den kategori kommuner som vinner på det förslag om förändringar av skatteutjämningssystemet som lämnades till regeringen i måndags. Förslaget skulle innebära knappt tolv miljoner kronor extra till Jokkmokk.
Läs mer: Här kan det klirra i kommunkassan
Läs mer: Nordström: "Vi är bekymrade"
– Positivt att man tittar över skatteutjämningssystemet, men det här är inte i närheten för att vi ska klara de välfärdsutmaningar och sjukvårdskostnader som läggs på kommunerna, säger Robert Bernhardsson.
Han går tillbaka till 2013 och hemsjukvårdsreformen i Norrbotten, när kommunerna tog över ansvaret från landstinget. 22 öre skatteväxlades till kommunerna, men det var enligt Bernhardsson alldeles för lite.
Nu tycker han att staten måste leverera. Dels genom att skjuta till mer resurser via skatteutjämningssystemet, dels genom att skapa förutsättningar för tillväxt på landsbygden.
– Man behöver ta ansvar för att det finns en fungerande välfärd i hela landet och då är skatteutjämningssystemet en bra väg. Men det är också viktigt att kommuner och regioner med egen kraft kan skapa välfärd.
Bernhardsson är till exempel kritisk till statens hantering av gruvprojektet i Kallak, som fastnat på regeringens bord.
– Om regioner som Jokkmokk är intressanta för investerare behöver vi ha ett statligt engagemang som underlättar en sådan investering i stället för att motverka den, säger kommunalrådet.
Henrik Blind (MP) tycker inte att ett eventuellt nej till gruvetableringen betyder att staten är tillväxtfientlig.
– Vi hävdar att Jokkmokk inte står och faller med en gruva, säger han.
Han pekar på att till exempel livsmedelsproduktion och besöksnäring är växande sektorer i kommunen och att regeringen har sänkt skatten för företagare som ägnar sig åt ekoturism. Att små kommuner ska få ut mer av skatteutjämningssystemet ser han som rimligt.
– Vi lever i en glest befolkad kommun med stora avstånd, samtidigt som vi ska upprätthålla kommunal service. Då måste det kompenseras.
MP vill också att kommuner och regioner ska få ta del av intäkterna från fastighetsskatten på vindkraft- respektive vattenkraftverk.
– Ytterligare ett sätt att överbrygga de klyftor som finns mellan stad och land. Jag tycker att det är rimligt att man på de platser där man plockar ut resurser också känner att man får något tillbaka av de enorma vinsterna som utvinns.
Robert Bernhardsson anser att det kan vara en väg att gå om staten inte lyckas leverera via skatteutjämningssystemet, men håller i grunden med sitt parti som är emot förslaget.
– Det skulle förmodligen uppstå stora skillnader mellan landsbygdskommuner, så det är inte förstahandsalternativet för mig. Jag vill att man jobbar med generell välfärd och skatteutjämningssystemet. Men om inte politiken på riksnivå kan hantera det behöver vi hitta andra sätt.