Statens Haverikommission har nu färdigställt sin rapport om urspårningen av malmtåget på malmbanan vid Vassijaure den 24 februari. Simon Sunna, sektionschef järnväg på Trafikverket, säger att rapportens slutsatser stämmer överens med Trafikverkets egen utredning.
– Sen är det olyckligtvis flera faktorer som samtidigt infallit vilket lett till att urspårningen skedde, en bidragande faktor är vädret som påverkade att tåget fick stanna medans man snöröjde på driftplatsen Vassijaure för att tåget skulle kunna trafikera vidare.
Skadorna på snögalleri 14 orsakades av den första urspårningen 17 december.
– Då skadades bland annat del av ett snögalleri som skyddade växeln. Hade galleriet skyddat så kanske stoppet inte behövt ske.
I rapporten lyfts flera orsaker fram som bidragande till urspårningen, men i utredningen slår man fast att den direkta orsaken var att hjulaxlar lyftes upp av packad snö och att sidokrafter fick flänsar att klättra över rälen och spåra ur.
Malmtåget i fråga var tomt och LKAB är väl medvetna om risken som uppstår när ett olastat tåg tvingas stanna.
– Vi har önskat gentemot Trafikverket att tomtåg inte blir stoppade utan får löpa på vid oväder för vi vet att det är mycket mindre risk för urspårning då, säger LKAB Malmtrafiks vd Linda Bjurholt.
När tåget vid det här tillfället började köra igen så spårade vagn nio av 62 ur helt vilket satte igång en kedjereaktion.
De urspårade vagnarna och hjulaxlarna rullade med tåget i över en kilometer innan urspårningen förvärrades och tåget nödbromsades till stopp.
Även det faktum att tåget fick stå stilla under nästan en timme framhålls som en bidragande orsak, då mer snö hann driva in på spåret och under vagnarna.
Ytterligare faktorer som påverkade ska vara den hårda vinden i kombinationen med temperaturskillnaderna i luft och mark, som bildade snödrev av hård och packad snö i spåret. Det noterades också att ett hål i väggen på ett snöskydd innan Vassijaure driftplats hade underlättat för snö att driva in på spåret och under vagnarna.
Hålet kan enligt Haverikommissionen ha funnits i snögalleriet sedan 2016, alltså åtta år innan urspårningen.
– Men vi har inte lyckats konstatera att så är fallet, vi ser att det funnits arbetsordrar. Men det kan ha åtgärdats och sedan gått sönder igen. Men det är absolut olyckligt att det saknas den här biten, säger Simon Sunna.
Efter urspårningarna har Trafikverket vidtagit åtgärder och påbörjat en inventering av snögallerierna. De ska också dimensioneras för större snölaster.
Linda Bjurholt menar att problemet med ett trasigt snögalleri är typiskt för Malmbanan.
Vad tänker du om att det finns ett så pass gammalt problem i ett snögalleri?
– Jag tänker att det är precis så här det är med Malmbanan och det är en utmaning att hålla koll på underhållet. Jag tar för givet att det är en åtgärd man vidtar nu från Trafikverket.
Att ett snögalleri inte ska vara trasigt i minst åtta år?
– Nämen exakt. Jag kan säga att vi har bra dialog med Trafikverket och tittar på hur våra lokförare kan hjälpa till att peka på sådana här saker.
Linda Bjurholt säger att urspårningarna förra vintern pekar på vikten av Malmbanan och att problemen blir tydliga.
– Det positiva när sådant här är att det genererar ett stort fokus på åtgärder. Det är klart att snögallerierna måste vara hela, det måste finnas kommunikationsrutiner och göras större investeringar på Malmbanan, säger Bjurholt.
Ingen person kom till skada i samband med urspårningen, men för ett stugpar var händelsen minst sagt otäck. Reparationerna efter urspårningarna har kostat närmare en halv miljard kronor för Trafikverket.