Fjällorienteringstävlingen Saucony Bamm avgjordes i terrängen nordväst om Kiruna i mitten av augusti förra året.
Kammaråklagare Joseph Ricken från Piteå deltog tillsammans med en kompis.
– Jag har hållit på med idrott hela livet i olika former. Det var fjärde gången jag sprang tävlingen, och jag tycker det är en fantastiskt rolig tävling att vara med i, säger han.
Vid 20-tiden den första tävlingsdagen inträffade olyckan där Johan Lingbro omkom. Han sprang tävlingen tillsammans med en kamrat, och störtade utför ett stup på berget Branten, som ligger på norska sidan gränsen i Narviks kommun, sedan man kommit ur kurs i dimman och det låga molntäcket.
Tragedin skakade bland andra Bodens ishockey, där Johan Lingbro var en mycket uppskattad ungdomsledare.
Kort tid innan olyckan hade Joseph Ricken och hans kamrat varit i samma område.
– Som sagt, jag har sprungit tävlingen flera gånger men den här dagen var det de tuffaste förutsättningarna jag varit med om. Tät dimma. Blött. Halt överallt. Extremt skitväder, helt enkelt.
Johan Lingbro och hans kamrat sprang 5-milsklassen, medan Ricken och hans kompanjon sprang 7-milsklassen. Men den aktuella kontrollen var gemensam för båda klasserna.
– Det var i slutet av tävlingsdagen som vi var på väg mot den kontrollen, som var den näst sista. Vi stannade först på ett ställe och diskuterade, och bestämde oss för att fortsätta en bit till. Efter kanske fem minuter stannade vi igen. Vi var då på en klippavsats. Det var en brant stigning som krävde att man klättrade på hala stenar med dålig sikt, och vi kunde inte se hur det såg ut högre upp i terrängen.
– Ett alternativ var att hissa upp en som kollade läget, medan den andra stannade. Men till sist landade vi i att det var för riskfyllt så vi valde att vända om. Vi låg inom tiden så det var inget enkelt eller roligt beslut att ta, berättar Joseph Ricken.
I stället riktade de in sig på dagens sista kontroll, och tog sig sedan till lägret.
– Normalt när man kommer till lägret är det väldigt god stämning, men den här dagen var det en helt annan känsla. Det första vi såg var att de tog hand om en kvinna som fallit ihop på lägerområdet. Vi såg också att många deltagare inte hade kommit tillbaka ännu. Lite senare började det snurra helikoptrar, och då tänkte vi att något allvarligt inträffat.
Beskedet om dödsolyckan fick de dock inte förrän morgonen efter, då arrangören beslutade att bryta tävlingen.
– En fruktansvärd olycka. Man tänker på alla inblandade och anhöriga.
Joseph Ricken vill poängtera att han inte tycker att de lag som valde att fortsätta mot kontrollen tog ett dåligt eller vårdslöst beslut.
– Det stod verkligen och vägde för oss. Och det hade absolut kunnat bli så att vi fortsatt. Man vet aldrig hur det hade gått, men mest troligt hade det gått bra. Den här tävlingen består till stor del av liknande beslut, och vädret är hela tiden är en faktor. Ska man ta branten eller ta en omväg och mista tid? Terrängen är tuff och utmanande. Vädret kan slå om blixtsnabbt. Att det blir olyckor någon gång är nästan ofrånkomligt.
Inför årets tävling har arrangören gjort en rad förändringar för att öka säkerheten i tävlingen.
- Reptider införs, ungefär som i Vasaloppet. Vilket innebär att om man inte passerat en viss kontroll vid en viss tid så utgår man ur tävlingen. Deltagare som är ute länge kan bli trötta och kalla, och ta dåliga beslut.
- GPS-puck i ryggsäcken blir obligatoriskt för alla deltagare.
- Deltagarna ska också ha nödfiltar, extra handskar, mobiltelefoner, powerbank och laddkabel.
– Det är vettiga förändringar. Man vill ju att alla deltagare ska vara så säkra som det bara går, och att man gör allt man kan för att hantera de risker som finns, säger Joseph Ricken.
– Samtidigt är det så att tävlingen avgörs i obanad fjällmiljö. Den går aldrig att göra helt riskfri, vilket också är något som alla deltagare vägt in. Det är en del av tävlingens karaktär, som också bidrar till att den är intressant och lockande. Jag är helt inne på att köra i år igen.