Vuxenpsykiatrin vid Sunderby sjukhus har 36 vårdplatser, men alla är inte öppna då det inte finns nog med folk.
36 vårdplatser, fördelade på en avdelning med 16 platser och två avdelningar med åtta platser vardera. Det är vad Sunderby sjukhus vuxenpsykiatri har att förfoga över.
– Vår akutpsykiatriska avdelning har just nu 16 platser öppna. Trycket har varit jättehögt på dem sedan kring årsskiftet. Vi har haft väldigt mycket överbeläggningar, berättar Susanne Samuelsson, biträdande verksamhetschef på vuxenpsykiatrin.
Behövs det fler vårdplatser?
– Fler platser kräver mer personal, och det har vi inte. Vi har tyvärr bland de lägsta antalen slutenvårdsplatser i landet, men att i dagsläget öppna fler platser är svårt då vi har både lokalbrist och svårigheter att rekrytera personal.
Men om du hade alla tänkbar personal att tillgå, hur många platser behövs då?
– Den frågan har inget klart svar. Psykiatrisk vård handlar om en vårdkedja där både öppen- och slutenvård finns. Öppenvården är basen och när man ibland behöver slutenvård så är det bara en period i den vårdplanering man har med öppenvården. Men i höst kommer det att utredas hur många vårdplatser som psykiatrin här ska ha. Det är utifrån att Piteås avdelning med tio platser stängde ifjol.
Vi fick uppgifter från RSMH att fyra av deras medlemmar de senaste månaderna tagit livet av sig efter att ha nekats plats hos er eller skickats hem i dåligt skick. Kan du kommentera det?
– Jag kan bekräfta att fyra personer tagit sitt liv. Däremot kan jag inte säga orsaken i dagsläget. Vi utreder varje konstaterat suicid och då framkommer möjliga bakomliggande orsaker som vi då naturligtvis försöker åtgärda för framtiden.
I Gällivare vittnar vissa vi pratat med att psykiatrin fungerar bättre än i Sunderbyn, att en del från kusten åker upp dit istället om det behöver lägga in sig. Vad säger du om det?
– Vi har ju ett annat tryck på kustplasterna än de 13 vårdplatser de har i Malmberget. Och det har ju med befolkningen att göra. Vi är fler här. Läkarna behöver göra prioriteringar utifrån trycket på vårdplatser.
Bemötandet sägs vara annorlunda, att man tilldelas en kontaktperson och att personalen hinner sitta ner och prata mer med en?
– Det stämmer att de har en kontaktperson. Vi har tänkt införa så kallade kompetensteam så om man kommer in och är bipolär blir man kopplad till det teamet till exempel. Sedan är ju patientkontakten någonting man alltid måste jobba på. Vi vill ju ha en personal som är professionell, och som sätter patienten i centrum. Det är vårt mål.
RSMH tycker även att alltför många får vända i dörren och få med sig ny medicin hem men ingen hjälp. Vad säger du om det?
– Eftersom vi bedriver psykiatrisk akutvård behöver våra läkare göra bedömningar och prioritera. När trycket är så hårt på vårdplatserna blir prioriteringarna fler och det blir svårare få plats.
Efter att Piteås vuxenpsykiatriska vårdavdelning med tio platser stängde ifjol har vården övergått i ett system som kallas Spot, specialistpsykiatriskt omvårdnadsteam. Det är vård i hemmiljö som nu finns i Piteå, Älvsbyn, Arvidsjaur och Arjeplog, något Susanne Samuelsson tror på.
– Förr hade vi mer mobilt arbete och det kommer igen mer nu. Beslutet är taget att Spot blir permanent för det har visat sig fungera väldigt bra.
Tycker du psykiatrin i Norrbotten i stort fungerar bra?
– Utifrån de resurser vi har så gör vi vårt bästa för att hjälpa våra patienter. Vi jobbar på att ge en mer nära vård och bli mer tillgängliga för norrbottningarna.