Fler får ersättning – så kan Änok-domen slå

Allt fler markägare i fjällnära terräng kan få rätt till ersättning av staten. Detta som en konsekvens av Änokdomen.

TALLÅGOR. Skogen i Änokdeltat är flera hundra år gammal.

TALLÅGOR. Skogen i Änokdeltat är flera hundra år gammal.

Foto: Pär Bäckström

LULEÅ2015-05-13 11:32

Det konstaterar skogsstyrelsen, som analyserat läget efter att myndigheten fick bakläxa av rättsväsendet när det gäller tillståndet för avverkning i Änokdeltat, nordväst om Kvikkjokk.

Carina Olofsson-Boström, distriktschef vid skogsstyrelsen, vill inte spekulera i om antalet ansökningar om avverkning av fjällnära skog nu skjuter i höjden.

– Nej, det vet jag inte. Det kan jag inte uttala mig om, säger hon.

Det är kammarrättens dom, där den använt sig av 18 paragrafen i Skogsvårdslagen, som är rådande. Paragrafen anger att tillstånd till avverkning inte får ges om avverkningen är oförenlig med intressen som är av väsentlig betydelse för natur- eller kulturmiljövården.

Och kammarrätten ansåg att skogsstyrelsen gjorde fel som beviljade markägarna, bröderna Curt-Lennart och Bo-Göran Stenman, tillstånd för avverkning.

Ärendet drogs ända till Högsta förvaltningsdomstolen, som beslutade att inte ta upp skogsstyrelsens överklagan. Vilket föranledde myndigheten att se över sin tillämpning av 18:e paragrafen.

Läs mer: Sista striden om Änok

Skogsstyrelsen slår fast att i de flesta de fall ska avverkningstillstånd nekas i värdefulla naturområden, exempelvis nyckelbiotoper eller om en avverkning kan ha en betydande påverkan i ett Natura 2000-område.

Och när markägare i fjällnära terräng hädanefter nekas tillstånd kan de ha rätt till ersättning.

– En effekt av detta kan bli att medel för skydd av skog i högre grad än vad som tidigare planerats går till att skydda skogar ovanför fjällgränsen, istället för andra områden i landet där det också finns skyddsvärda skogar, säger Göran Rune, avdelningschef vid skogsstyrelsen.

Skogsstyrelsen har lyft frågan om att prioriteringen för formellt skydd av skog kan komma att hamna i obalans till Näringsdepartementet.

– Samtidigt vill vi understryka vikten av att skogsbruket tar sin del av sektorsansvaret för denna typ av värdefulla naturområden och prioriterar dem inom ramen för sina frivilliga avsättningar, säger Göran Rune.

Läs mer: Vacker, skyddsvärd och hotad

Den omstridda marken i Änokdeltat, belägen vid porten till Sarek och världsarvet Laponia, blir sannolikt naturreservat.

Samtal pågår mellan länsstyrelsen, skogsstyrelsen och de berörda markägarna.

– Det är en ny situation där vi försöker hitta hur vi ska hantera detta och hur markägarna ska få ersättning. Troligen blir beslutet att bilda ett reservat, säger Carina Olofsson-Boström.

Striden om Änok – alla turer

BAKGRUND

Striden om avverkningen i Änokdeltat, nordväst om Kvikkjokk nära Sarek och världsarvet Laponia, har pågått sedan början av 2011, då skogsstyrelsen beslutade att tillåta den avverkning som bröderna Bo Göran Stenman och Curt Lennart Stenman, ansökt om.

Både skogsstyrelsen och länsstyrelsen ansåg att skogen var skyddsvärd men myndigheterna överlät åt varandra att ingripa – vilken ingen gjorde.

Naturskyddsföreningen överklagade. Förvaltningsrätten stoppade avverkningen. Skogsstyrelsen menade att Naturskyddsföreningen inte hade talerätt och överklagade. Kammarrätten upphävde talerätten vilket Naturskyddsföreningen överklagade till Högsta förvaltningsrätten, som slog fast att den hade talerätt.

Kammarrätten prövade sedan ärendet i sakfrågan och gick på förvaltningsrättens linje, alltså att avverkningen skulle stoppas.

Skogsstyrelsen överklagade till Högsta förvaltningsrätten, som inte tog upp ärendet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om