Härom veckan fick Mikael Lekfalk backa upp skolchefen Maarit Enbuske i beslutet att lämna Facebook efter den proteststorm som har drabbat henne på grund av skoldebatten.
LÄS MER: Lekfalk försvarar Enbuske i "hatstormen"
Nu ifrågasätts även ekonomichef Jan Öström, efter intervjun med Norrbottens Media då han ställde fortsatta skolnedläggningar och effektiviseringar mot ett hot om kraftiga skattehöjningar.
– En tjänstemans uppgift är inte att ha politiska åsikter, sa rättvisepartisten Jonas Brännberg.
LÄS MER: Brännbergs verbala attack mot ekonomichefen
Kommundirektören håller mer Jonas Brännberg i sak – men menar att ekonomichefens uttalanden inte kan betraktas som politiska.
– Jag har läst artikeln där Janne Öström uttalar sig. Han är tydlig och professionell, och som ekonomichef s-k-a han vara orolig när saker kan störa de beslut som ligger gällande effektiviseringarna, säger Mikael Lekfalk.
Är det inte politiskt att upp hotet om skattehöjningar?
– Nej, det tycker jag inte. Vi har bara att förhålla oss till den reviderade budget som redan är klubbad – det gäller både mig, Janne Öström, skolchefen och alla andra förvaltningschefer. Om man river upp den, då måste politiken ta fram nya förslag. Annars är det bara skattehöjningar som gäller. Ingen politik i det.
Medborgare tolkar det ändå som att tjänstmän går i S-styrets ledband och inte ser alternativa besparingar/effektiviseringar.
– Jag kan vara självkritisk ibland, men i just den här frågan förstår jag inte logiken. Vi har ett fullmäktigebeslut att leverera på. Och det är en tuff förflyttning vi gör ekonomiskt för att uppnå hållbarhet, stora struktur- och lokalfrågor, snarare än små effektiviseringar.
Redan när Mikael Lekfalk i slutet av februari presenterade tjänstemannaförslaget till reviderad budget – med effektiviseringar på totalt 370 miljoner kronor fram till 2022 – stod det klart att en viktig intention var att undvika skattehöjningar.
LÄS MER: "Bara början – vi har inte kommit i mål"
Underlaget byggde på såväl SKL:s demografiprognoser som på den externa konsultrapporten "Luleås ekonomi och digitalisering".
– När vi nu dessutom kan drabbas av det nya kostnadsutjämningssystemet motsvarande 80 miljoner kronor, närmar vi oss en halv miljard kronor som måste effektiviseras. Om vi inte går på lokaler och strukturer då, är det antingen personal eller skattehöjning som gäller, säger Lekfalk.
Ändå invänder oppositionspolitiker och andra att kommunen visst kan spara på annat – rörande alltifrån höjda politikerarvoden till USA-resor och diverse kommuntävlingar där Luleå ingår.
– Rent krasst innebär såna besparingar inget som löser detta, inte på långa vägar. Samtidigt är det viktigt att framhålla att det inte bara är kärnverksamheterna som måste spara, utan vi försöker plocka 20 miljoner kronor inom exempelvis administrationen här i stadshuset också. Översynen gällande kostnaderna fortsätter, vi måste alla bidra.
Jonas Brännberg (RS) menar att tjänstemännens trovärdighet undermineras när de ger sin syn i debatten. Hur ser du på det?
– Det som oroar mig mest är att skol- och ekonomichefen blir utsatta när de gör sitt jobb och berättar om faktabasen. Utifrån Janne Öströms position är det självklart att han oroas över de besparingar som riskerar att gå om intet, i och med både folkomröstning och överklaganden. Att då kritiseras och kallas för oprofessionell, är inte ok, säger Mikael Lekfalk.