– Målet är inte att lösa ut viten eller att hålla alla tider i avtalen utan att skapa bra bostadsmiljöer. Det viktiga är att det byggs, att det blir bra och att det håller lång tid framöver, säger hon.
Fastighetsjättarna Rikshem och Heimstaden har signalerat att de inte klarar de bygglöften som avtalades i samband med de stora försäljningarna av lägenheter 2015 och 2016. Detaljplaner har inte blivit klara i tid, vilket innebär att kommunen sannolikt inte kan utkräva de miljonviten som skulle utfalla.
Läs mer: 460 lägenheter fattas – men Rikshem kan slippa vite
Läs mer: Först Rikshem – nu vill Heimstaden omförhandla
Avtalen följs inte. Granljung menar dock att alla parter gjort sitt.
– Vi har haft ett bra samarbete. Luleås planberedskap är hög. Bostadsbyggandet har ökat och vi har många olika aktörer.
Hon hänvisar bland annat till en jämförelse som Sveriges kommuner och landsting (SKL) nyligen gjort.
– Luleå är i topp i Sverige. Det är bland annat tack vare Kronan.
Ni har ett högt tempo men har ändå inte lyckats bereda tillräckligt med detaljplaner för att Rikshem och Heimstaden ska kunna uppfylla sina löften?
– Intentionerna när avtalen skrevs var nog att det skulle gå väldigt snabbt. Men det är många frågor som ska lösas. Det tar tid.
Var avtalen orealistiska redan när de skrevs?
– Nej, det vet jag inte om man kan säga. Jag tycker i stället att det visar på ambitionsnivån hos båda parter. Och som sagt, vi har jobbat bra tillsammans. Det är ingen som legat och lurpassat på den andra, säger Annelie Granljung.
Sören Lejon, ordförande i Hyresgästföreningen i Luleå, tycker att det är svagt att kommunen inte svarat upp till det man skrivit under på i avtalen.
– I dessa spartider, där man nagelfar alla kostnader, ska spara i omsorgen och lägga ned skolor, så är det märkligt att man inte sett till att klara sina åtaganden så att det kan byggas i tid.
Lejon köper inte heller de argument som tidigare förts fram från kommunhåll, att bostadsmarknaden svalnat av.
– Det är trycket på bostadsrätter som minskat, inte hyresrätter. Jag gissar på att ungefär 15 000-20 000 personer står i Lulebos bostadskö. Inte betalar de 250 kronor om året för ingenting. De gör det för att de är intresserade av att byta boende.
Sören Lejon anser vidare att bostadskrisen för studenter är olöst.
– Det är fortfarande samma elände för studenter. Där finns ett stort behov. Kommunen borde ta upp diskussioner med de stora företagen om att bygga studentbostäder.