Tusentals asylsökande placerades i något av Bodens så kallade mottagningsboenden, alltsedan flyktingkrisen blev ett faktum hösten 2015.
Men fördröjda utredningar och beslut av Migrationsverket har inneburit att många har blivit kvar i månad efter månad – med svåra krigsupplevelser och posttraumatiska stressyndrom i bagaget och utan meningsfulla aktiviteter att fylla dagarna med.
Läs mer: Flyktingarna: "Det känns som ett fängelse"
Det är också huvudanledningen till att asylboendena blir alltmer otrygga, menar Per-Erik Bjurholt, stabschef inom Migrationsverket i Boden.
– Tuffa boendevillkor och långa handläggningstider. Det primära för flyktingarna initialt, tak över huvudet, är passerat och nu väntar de på besked. När man bor trångt under så lång tid, så blir det mycket irritation och frustration.
Sedan i höstas har Migrationsverket förtätat boendena för att få plats med så många som möjligt.
– Inriktningen har varit att gå från 5 till 3 kvadratmeter per boende, säger Bjurholt.
Den genomsnittliga handläggningstiden för asylärenden är för närvarande över åtta-nio månader.
– Vi har 180 000 inskrivna i mottagningssystemen sedan i höstas. En stor puckel att ta sig igenom.
Bara på Migrationsverket i Boden finns i dag 125 asylutredande resurser och stora rekryteringar har gjorts för att skynda på processerna.
– Ett gigantiskt arbete i sig. Och ny personal måste läras upp innan de är i produktion, säger Bjurholt.
Men trots rekryteringarna kommer väntetiden tvärtom att fördubblas de närmaste månaderna – till 15 månader, enligt Migrationsverkets egna prognoser.
– Även om vi höjer vår förmåga på kort tid så kommer det ta in i nästa år innan vi är tillbaka i ett rimligt balansläge, säger Ulrika Langels, pressansvarig hos Migrationsverket i Stockholm.
Läs mer: Polisen: "Stort mörkertal"
Nyligen uttryckte inrikesminister Anders Ygeman att 80 000 asylsökande kommer att avvisas den närmaste tiden – vilket skapar ytterligare oro bland flyktningarna.
Väktare och ansvariga entreprenörer menar att den psykiska ohälsan tilltar (se separat artikel) och att flera asylsökanden är i behov av vård.
Stabschef Per-Erik Bjurholt är medveten om problematiken.
– Det finns personer som faller mellan stolarna. För ”friska” för att bli intagna i vården, men för ”dåliga” för att bo i såna här förhållanden. Men alla vet att psykiatrin är ansatt som den är.
Endast flyktingentreprenören Älvbrinken AB, med drygt 500 asylsökande på Kanslihusvägen och Ing 3-området, har väktare som går regelbundna ronder för att trygga säkerheten.
Trots en ökande intern hotbild finns i nuläget inga väktarbeslut gällande övriga boenden, från Migrationsverkets sida.
Några särskilda utbildningskrav avseende personalen ställs inte heller.
– Det görs internutbildningar gällande hur man bemöter hot och våldssituationer. Men de som jobbar på boendena har inga arbetsuppgifter av myndighetsutövande karaktär. Därför är inte heller akademiker anställda där, utan personalen har mer gymnasial bakgrund.
Men räcker det med okvalificerad personal när många mår psykiskt dåligt?
– Sånt får vi titta på framöver. Vi vill givetvis ha entreprenörer med personal som inte bidrar till försvårande omständigheter.
Sysslolösheten bland flyktingarna är också ett stort problem.
– Vi måste också komma igång med aktiviteter och försöker utveckla mer samarbete med närsamhället och frivilligorganisationer i Boden, säger Per-Erik Bjurholt.
Men stabschefen är inte alltför optimistisk inom den närmaste framtiden.
– Hela samhället påverkas av flyktingkrisen – vi, polisen, vården, socialkontoren och åklagarmyndigheten. Dessutom har vi stor tolkbrist. Får vi genomströmning, så att människor inte fastnar i systemet, då skulle problemen minska radikalt.
– Att gå och vänta utan att få besked, det är det värsta, säger Per-Erik Bjurholt, stabschef på Migrantionsverket.