Det var omkring 2022 som den kommunala ridanläggningen öppnades på nytt. Stallet hade då stått tomt i flera år, sedan den förra ryttarföreningen efter lång kamp lagts ned. Redan här fanns tankar på en försäljning. Men så bildades dagens Hästkraft-förening av ett gäng hästbitna kvinnor.
– Sedan dess har verksamheten bara vuxit, säger Anna Henriksson med ett leende inifrån stallets fikarum.
Förutom verksamhet för barn och unga ordnas speciella lektioner för finsktalande och, som denna kväll, vuxenhästis. I startgroparna är dessutom ett samarbete med skolan, där gymnasieelever som utbildar sig till fritidsledare och grundskoleelever ska kunna lära sig mer om hästar. Men nu ser det alltså ut som om att allt kan gå i stöpet.
En försäljning av ridanläggningen är nämligen en del som utretts i sparförslaget med mer än hundra punkter som Pajalas fullmäktigepolitiker ska fatta beslut om på måndag.
– Men ridklubben har ju ingen ekonomisk möjlighet att köpa stallet om det säljs, säger Anna Henriksson.
Läget försvåras ytterligare av att kommunstyrelsen redan sagt nej till det årliga verksamhetsbidraget på 420 000 kronor som föreningen sökt för tre år framåt, för att kunna ha en heltidsanställd verksamhetsledare.
– Den behövs för att dagligen utfordra hästarna, se till anläggningen och planera verksamheten. Allt annat görs ideellt, säger Anna Henriksson, som nu sätter hoppet till privat sponsring.
Tvingas verksamheten läggas ned vet hon inte om hon kan behålla sin egen häst Oxidia, som idag hyrs in i stallet.
– Men allra värst skulle det vara för de unga. Många har stallet som ett andra hem och för de som mår dåligt är det särskilt viktigt, säger Anna Henriksson.
Hon och klubbkompisen Lena Hannu tänker även på föreningens hästar:
– De måste i så fall säljas och det är inte så lätt i dagens läge. Rätt ägare ska också hittas. Det är ju levande varelser, säger Lena.
14-åriga Björk Henriksson är i stallet all sin lediga tid. Det hon särskilt gillar förutom hästarna är stallvännernas åldersmix från 3 till 70 år. Hon förstår om kommunen måste spara pengar, men tror att fler flyttar om anläggningen läggs ned:
– Försvinner stallet söker jag nog själv till gymnasiet någon annanstans, säger Björk Henriksson.
Redan i februari skulle politikerna ha beslutat om en handlingsplan för att den svårt blödande kommunen ska sluta gå back. Men starka politiska låsningar har gjort att det skjutits upp. Läget ser inte enklare ut inför måndagens ödesmöte då fyra olika handlingsplaner ligger på bordet. Samtidigt växer otåligheten från medborgarna, i torsdags demonstrerade över hundra personer utanför kommunhuset och krävde bland annat att politikerna samarbetar för att lösa den ekonomiska krisen utan en massiv skattehöjning.
Bland sparförslagen ingår förutom en försäljning av ridanläggningen och andra fastigheter allt från att minska antalet pedagoger och speciallärare i skolan till att dra in julklappen till personalen. Oppositionen föreslår bland annat en neddragning av elever i byaskolorna och vågmästarpartiet Centerpartiet föreslår en tillfällig skattehöjning på 50 öre – vilket skulle leda till näst högsta kommunalskatten i Sverige.
– Vi kommer att väga vilka besparingar som ska prioriteras, säger partiets Roger Uusitalo (C) om en försäljning av ridanläggningen.
Lina Jonsson (V), som har en valteknisk samverkan med Moderaterna och Framtid S, säger att stallet bör undantas från en försäljning.
– Vi tycker det vore en katastrof om ridverksamheten försvann. Det är en av få fritidssysselsättningar i kommunen som vi vet att tjejer uppskattar, säger hon.
Om föreningsstödet säger hon att en sammantagen bedömning borde gjorts för alla föreningar – vilket enligt henne kunde ha lett till en viss omfördelning från föreningen Untek, som driver badhuset i Junosuando och innan jul beviljades 490 000 kronor i årligt stöd, till förmån för ridklubben.
– Det är en av de byggnader som troligtvis kan avyttras, säger kommunalrådet Birgitta Rantatalo (S) om stallet – men betonar att hon hoppas att ridverksamheten ändå ska kunna fortgå.
När det gäller föreningsstödet tycker hon et är svårt att ställa föreningar mot varandra.
I fjol blev kommunens minus drygt 32 miljoner kronor.