Stefan Hedlund bor och jobbar i Kirunafjällen. Förutom att han är fjällräddare och lavinexpert åt Naturvårdsverket utför han lavinsäkerhetsarbete åt Trafikverket. Han berättar om en säsong som började väldigt speciellt.
– Först var det väldigt snöfattigt och milt och sedan fick vi väldigt mycket snö på kort tid i december. För Trafikverket lavinbekämpade vi mycket redan tidigt i säsongen, med några större laviner. Vi löste ut en lavin som gick över järnvägen.
Sedan kom mildvädret, flera perioder med milt väder.
– Jag är Kirunabo men har bott i Kirunafjällen i 25 år och har aldrig varit med om det så. Blidan ledde till att snötäcket blev delvis hårt med många skarlager och på vissa platser har det utvecklats svagheter i anslutning till skararna. Det har inte varit problematiskt, fram till nu. Lavinen i Kårsavagge var också ett tecken på att nu börjar det hända något.
Vi gick från en säsong med relativt få problem till att det börjar bli rätt så problematiskt och en hel del osäkerheter som vi utreder för fullt.
Stefan Hedlund
lavinexpert
Vi lämnar datorn och väderdiagrammen och åker en mil till Björkliden. Stefan Hedlund ska åka upp mot Låktatjåkka men gör först ett test av snötäcket i en sluttning i Björkliden.
– Vi har en svaghet i snötäcket som vi utreder för fullt nu. Det har gått fler andra stora laviner också, förutom den i Kårsavagge. Både i närområdet och i Kebnekaisefjällen, förmodligen på grund av samma svagheter i snötäcket.
Samma dag sitter Jenny Råghall i Kiruna som lavinprognostiker för dagen. Hon tar emot informationen från de olika områdena och skriver lavinprognosen för de tre nordligaste områdena.
Hon talar också om svagheten i snötäcket, ett lavinproblem som kallas för bestående flak.
– Vi är nu inne i andra veckan av stormigt väder. Även om de som arbetar i fält tar sig ut nu så är det varken säkert eller effektivt att arbeta under så här dåliga siktförhållanden. De små luckor som finns så tar vi oss ut men det är svårt att hinna kartlägga hela områden.
De senaste två veckorna har det varit många stormdagar i fjällen.
– Vi behöver bättre väder för att kunna lägga hela pusslet. Det är enklare om det bara vore storminstabiliteter, så kallade drevsnöflak i snötäcket. De mer osynliga lavinproblemen, som bestående flak, svaga lager, är mycket svårare att undersöka och bedöma.
Många hör av sig och vill prata. Det har varit många telefontimmar den här veckan.
Jenny Råghall
lavinexpert
Det är sällan en lavin i Sverige får den tragiska utgången som i Kårsavagge för en vecka sedan, då två italienska skidåkare miste livet. Stefan Hedlund var bland de första på plats.
– Jag är fjällräddare och vi fick ett larm om lavinolycka i Kårsavagge. Av en händelse var vi ett gäng på utbildning och kunde vara tidigt på plats.
Hur har det påverkat dig?
– Man påminns om hur destruktiva stora laviner kan vara, jag tror många har svårt att föreställa sig hur mycket kraft som faktiskt frigörs i en så här stor lavin. Man påminns om hur farligt det kan vara. Det tänker jag på idag när jag är ute. Inte att jag förväntar mig sådana här laviner men man blir påmind om riskerna i arbetet.
Jenny Råghall var själv med om en allvarlig lavinolycka för många år sedan. Hon var också med i räddningsarbetet i Kårsavagge.
– Vi kom dit och såg att det var en väldigt stor lavin, en tragisk olycka. Jag är ledsen med de som drabbats, både anhöriga och företaget, att det gått som det gått.
Påverkar sådana här händelser er?
– Jag har hunnit fundera så mycket på laviner och lavinolyckor under mina år, så jag kan ofta se det som hänt sakligt. Men det är många som ringer och vill prata om det som hänt och jag pratar gärna med dem.
Hon märker av en försiktighet efter olyckor.
– I jobbet med lavinprognoser märker man att både vi och allmänheten är lite mer försiktiga efter en sådan här olycka. Men vårt jobb måste fortsätta hur som helst. Det har högsta prio i våra huvuden, även om vi haft svårt att utreda det när stormen bara fortsatt.
Jenny Råghall lämnar under eftermiddagen in sin prognos till en prognosvakt innan prognosen för morgondagen läggs ut klockan 18.
Det rådde inför helgen betydande lavinfara i Kirunafjällen.
– Man ska inte bara fastna på siffran. Vi rekommenderar hellre att läsa texten och läsa på om de lavinproblemen som finns.
De jobbar vidare med sina prognoser varje dag, försöker hitta problemlagren i snötäcket och förutse deras påverkan.
– Det finns fortfarande många osäkerheter kring var det här problemet finns i terrängen. Just nu är det ett av våra huvuduppdrag, att kunna säga var det finns och hur känsligt det är, berättar Stefan Hedlund.
Under dagen utlöses en mindre lavin av en skidåkare i Riksgränsen.
Närmaste tiden är det många som vill till fjälls, hur ska man tänka?
– Eftersom lavinförhållandena ofta ändrar sig ska man alltid kolla dagen innan och uppdatera sig om lavinprognoserna på morgonen om man ska vara i lavinterräng eller under den. Det gäller även att kolla väderprognosen, det är ju inte bara laviner som kan ställa till det i fjällen.
Han packar ihop sina grejer för att åka vidare och göra fler undersökningar.
– Det som folk många gånger gör fel är att de inte anpassar planering eller beslut efter förhållandena. Vi människor har svårt att ändra våra planer, trots ibland uppenbara varningstecken i vår omgivning. Andra gånger är det tyvärr inte lika uppenbart. Men som regel kan man inte göra samma sak en dag med måttlig lavinfara som när det är betydande lavinfara.