Men det rådde diametralt motsatta åsikter under förhandlingen i mark- och miljööverdomstolen som hölls i rättscentrum i Luleå. På ena sidan Havs- och vattenmyndigheten vars krav var entydligt: domen från mark- och miljödomstolen måste ändras.
I potten: Dispens att dumpa förorenade muddringsmassor, innehållande TBT, metaller och PCB, från farleden till Luleå Hamn i projekt Malmporten i en djuphåla sydväst om Vitfågelskär.
– Om man tillåter det här lämnas en miljöskuld till kommande generationer, sa Martin Jansson, advokat som företräder Havs- och vattenmyndigheten, i sitt slutanförade.
– Dumpning är som huvudregel inte tillåten och är i havsmiljö mycket mer okontrollerbar än att lägga massorna på fast mark. Det är ett förlegat sätt.
Havs- och vattenmyndighetens linje är att massorna ska läggas upp på Skvampen, intill Stålverk 80-tomten.
– Vi anser ju att återvinning är ett bättre alternativ än att dumpa, sa Martin Jansson efter förhandlingen.
Motparten, Luleå Hamn och Sjöfartsverket, pekade på ett unikt tillfälle med unika förutsättningar.
– Vi tycker att utredningen ganska tydligt visar vilket som är det miljömässigt bästa alternativet. Vi har en djuphåla som är lämpling, och vi har visat varför, sa Mikael Hägglöf, advokat som företräder Luleå Hamn.
Hägglöf hävdade att motpartens alternativ skulle bli betydligt mer problemfyllt vad gäller muddringen, men också för invånarna i Luleå.
Dom i målet meddelas den 16 mars.