Lipödem är en kvinnosjukdom.

Läs mer: Kränkta och ifrågasatta - nu nekas de vård

Läs mer: Region Norrbotten försvarar sitt beslut

Artikelbild

| Mycket besviken. Lene Nilsson (till höger) mår bra nu, men är bitter. Omgivningens blickar, flin, elaka kommentarer tär. Siv Carlsson Lauri blev mycket besviken när hon fick beskedet att hon inte kommer bli opererad.

Olafur Jakobsson arbetar sedan 2013, som överläkare i plastikkirurgi på Sunderby sjukhus.

– Den operation vi talar om kallas för fettsugning.

Lene Nilssen, som Norrbottens Media tidigare berättat om, har haft Olafur Jakobsson som läkare. När vården hade planerat att operera, fettsuga, hela hennes kropp i Umeå på en och samma gång satte han stopp för att det hade varit farligt.

– Lene är opererad flera gånger och tillsammans har hon blivit av med en imponerande mängd vävnad, ungefär 25 liter nu. Det är inte möjligt att göra det i en operation. Det blir farligt, säger Olafur Jakobsson.

Artikelbild

| Fel. "Jag är naturligtvis tvungen att följa beslutet, men jag tycker att det är fel", säger Olafur Jakobsson.

Utifrån den enskilda patientens situation bestäms, enligt honom, hur mycket som kan göras åt gången. Generellt sett går gränserna någonstans mellan sex och åtta liter vävnad per operation.

– Då är man väl inom alla säkerhetsgränser och det är inte farligt, men det kräver en uppföljning och att man verkligen bevakar vad som händer i kroppen. En operation föranleder skiftningar i vätskebalansen i kroppen, på ett sjukhus kan man parera det. Metoderna är väl kända; hur man förebygger blodproppar, hur blödningen ersätts och hur blodvolymen säkras.

Artikelbild

| Fega ur. "Vägvalet är att gå på riksdagens beslut om riktlinjer för prioriteringar i hälso- och sjukvården eller så kan man fega ur och utpressa politikerna", säger överläkaren Olafur Jakobsson.

Olafur Jakobsson förklarar att det under åren har kommit fram nya metoder, ny utrustning, ny teknik, som gör att blodförlusterna och svullnaderna blir mycket mindre än tidigare.

Hur lång erfarenhet har du av fettsugning av lipödempatienter?

Artikelbild

| Bra resultat. För mig och för dem som läst på är det ganska enkelt att ställa diagnosen och resultaten är bra, både på kort och på lång sikt. Det finns inget annat sätt som kan göra patienterna smärtfria", säger doktor Olafur Jakobsson.

– Jag träffade de här patienterna för första gången på 80-talet. Då jobbade jag på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Vad är din erfarenhet av den behandlingen?

– Den är mycket bra. Lipödem fullt utvecklad är en kronisk sjukdom. Patienterna är smärtpåverkade och de får fel ställning i knän och höfter. Om man tar bort fettvävnaden på det sättet som vi beskriver då försvinner smärtan och felställningen rätas. När lederna är felställda kan patienterna på längre sikt drabbas av artros.

Skulle du säga att fettsugning är den bästa behandlingen?

– Det är den enda behandlingen som löser problemet. Den är väl dokumenterad och det är väl känt varför man gör operationen. Övriga behandlingar, till exempel massage och kompression lindrar besvären för stunden men är inte botande.

Hur ser du på att man stoppar den här vården?

– Jag är naturligtvis tvungen att följa beslutet, men jag tycker att det är fel.

Varför?

– För mig och för dem som läst på är det ganska enkelt att ställa diagnosen och resultaten är bra, både på kort och på lång sikt. Det finns inget annat sätt som kan göra patienterna smärtfria, säger Olafur Jakobsson och fortsätter:

– Hur hårt lipödem träffar den enskilde har säkert Lene berättat för dig. (Lene Nilssen berättade det i artikelseriens första del reds. anm.) Hon höll ju på att söka sjukpension och ramla ur samhället. Det är den svårighetsgraden vi har. På en till tre operationer vände det här från blivande sjukpensionär till deltagande i samhället. Smärtan knäcker folk psykiskt. De tar starka mediciner och kommer ingen vart. Jag tycker man ska operera dem för att vända det här.

Under hösten förra året hade han en återbesöksmottagning för ett 20-tal av dem som han opererat under åren här. Patienterna beskrev samfällt, enligt Jakobsson, att behandlingen blev en livsomvändande förändring.

Chefen på plastikkirurgen vid Norrlands universitetssjukhus hävdar att riskerna är för stora och effekterna för små.

– Det gäller i första hand för kliniken i Umeå. I sak har han helt fel, övriga kliniker beskriver det i helt andra termer. Följdfrågan är; hur många har han behandlat?

Din erfarenhet är att det finns evidensbaserad dokumentation att det har effekt.

– Det beror på vad du menar med evidensbaserad. Jag håller med om att den strikt vetenskapliga litteraturen just för den här diagnosen är bristfällig. Det kommer sig av att inom offentlig vård, där den mesta forskningen görs, så finns det ingen erfarenhet av det här egentligen.

Den patient som Olafur Jakobsson har träffat längst efteråt är en patient som opererades för 20 år sedan.

– Hon var fortfarande smärtfri.

Han säger att det står mellan 30 och 40 patienter på väntelistan som är i samma situation som Siv Carlsson Lauri, som Norrbottens Media har berättat om och som nu fått beskedet att hon inte kommer att få någon behandling.

Vad beror den offentliga vårdens inställning på?

– Den har grottat ihop sig för att utpressa politikerna för att få mer pengar. Det är en ny diagnos i systemet och då måste man göra om sina prioriteringar för att skapa utrymme. Vägvalet är att gå på riksdagens beslut om riktlinjer för prioriteringar i hälso- och sjukvården eller så kan man fega ur och utpressa politikerna. Det här är en politisk fråga, landstinget är en politisk organisation. Verksamheten får uppdrag av den politiska ledningen.

På frågan varför den här vården ska finansieras med skattemedel, svarar Olafur Jakobsson att det framgår av riksdagens beslut.

– Vi ska i vården disponera de medel vi får som är försvarbart. I det här fallet har operation stor effekt för den enskilde och hela hennes familj och är avgörande för om hon jobbar eller inte jobbar. Om man har det scenariot och lägger det bredvid prioriteringsdelegationens betänkande så kommer den här gruppen patienter väldigt högt. Det är det vi har att ta ställning till och göra.

Av dem som förespråkar den här behandlingen står flera med ena benet i offentlig sektor och det andra i den privata. Finns det en jävsituation?

– Det här måste man väga in i det enskilda fallet. Det finns många doktorer som inte vill gör detta och inte har någon privat verksamhet, så finns det andra som har det. Det finns de som gör det på sin privata mottagning, men vägrar att göra det på sjukhuset. Där kan man börja misstänka jävsituation.

Olafur Jakobsson påpekar att patienterna har sina forum och stämmer av med varandra.

–  De skulle aldrig låta sig opereras om inte resultaten vart bra. Det är egentligen ett bevis för att behandlilngen fungerar. Många åker till exempel till Tyskland för att operationerna där kostar hälften så mycket som i Sverige. De kommer tillbaka och är lyriska. Det är också min erfarenhet härifrån. Men självklart skulle man kunna göra det här på sjukhusen. Lene är delvis opererad här.

Sunderby sjukhus har tidigare erbjudit vården genom privatklinik. Det beror, enligt Olafur Jakobsson, på att man inte anser sig ha utrymme på sjukhuset.

– Planerad verksamhet i Gällivare under vårterminen vart förbjuden. Att inte har råd med privat vård är en katastrof på alla plan. Tänk dig en person som blir sjukpensionär i arbetsför ålder. Familjen är gravt drabbad. Deras ekonomiska möjligheter är små och de blir psykiskt knäckta, deras självförtroende och deras självbild är grusad. Det är en stor sak.

Vad tycker du att Region Norrbotten ska göra?

– Jag tycker att man ska läsa prioriteringsdelegationens betänkande som en vägledning, ta sig i kragen och göra om prioriteringen.