Per Nyberg har goda skäl att sikta mot den absoluta toppen i år. I fjol vann han den avslutande SM-deltävlingen i Tomelilla och slutade runt en tiondeplats i SM totalt.
- Det var en otroligt skön seger. Jag kände att jag var på gång men att vinna vågade jag inte tro på, säger Per.
Stora krav
Att tillhöra toppskiktet inom motocrossporten ställer stora krav på både cykel och på förare. Per Nyberg kommer den här säsongen att åka på en 250cc Yamaha fyrtakt och allt måste fungera för att han skall lyckas.
Ett krux är att han inte har kunnat förbereda sig som han planerade och önskade. En tidig fingerskada i vinter och en senare handledsfraktur satte länge stopp för all form av träning och inte förrän i början av månaden har han kunnat träna för fullt.
Mindre träning - större sug
Väl sent kan vi tycka men Per är optimist och har en annan uppfattning.
- Visserligen ligger jag efter med träningen men det har jag bara blivit mera sugen av. Nu är jag maximalt åksugen, formen är på väg och det skall bli riktigt kul att få komma igång.
På crossbanan i Eksjö har Per Nyberg kört ett par gånger tidigare. En bana han gillar skarpt.
- Absolut. Det är en grusbana som jag tror passar mig ganska perfekt.
Per och pappa Tommy gav sig iväg i bussen mot Eksjö i går redan och i morgon är det träning och tidskval medan SM-deltävlingen körs på söndag.
Osäker på konkurrensen
Under helgen därpå tävlar Per Nyberg igen och nu är det Linköping som arrangerar den andra av årets sex SM-deltävlingar. Till den banan är han mera tveksam.
- Där kör vi på en jordbana. Vi har inga sådana banor här uppe i norr. Jag stannar i Stockholm för att träna och det gäller att hitta en linje och att åka litet på "halvställ", förklarar han. Cykeln går riktigt bra men jag vet förstås inte riktigt vad jag står i konkurrensen. Det finns ett par riktigt bra förare i klassen men jag har målet att vara bland de fem bästa totalt i år. Det har jag kapacitet för.
Ont om motstånd
Att Per Nyberg bor i Norrbotten medan de stora tävlingarna körs söderut i landet och vidare ut i Europa det vill han inte se som något större handikapp.
- Nej. Det skulle väl vara att jag inte har något direkt motstånd här uppe. Annars är jag van att resa och tycker att det går bra.
En riktigt stor nackdel med att bo i Norrbotten hittar han förstås och det gäller landslagsuttagningarna.
- Där spelar det ingen roll hur bra jag kör och hur bra jag är. Man tar i alla fall bara ut förare från södra Sverige till de olika landslagen.